Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1928 - Sprengel, David: Voltaire & Rousseau och samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396
david sprengel
Rousseau möter också till sist sitt eget riktiga exemplar av typen,
som heter greve de Montaigu och just är hans chef i Venedig och
en betydligt oresonligare gök än hans fars beskedlige kapten
Gautier. I de sammanstötningar, som följa, har Jean Jacques i
grunden uppenbarligen lika rätt, som pappa Isaac hade orätt i
sina med Gautier, om det också kan befaras, att han knappast varit
mindre besvärlig att ha att göra med. Montaigu är officer och
kapten liksom Gautier; men nu tyckes denne glida tillbaka i det
förhistoriska, i det barndomsminnenas töcken, dit han hör, och
kombinationen Voltaire—Rohan får sin verkliga pendang i kombinationen
Rousseau—^Montaigu. Montaigu är ett nöt, liksom Rohan är en
kanalje. Utnämningen av denne obildade grenadjärkapten till
kunglig ambassadör har ansetts som ett bevis på den upplösning av de
administrativa och politiska traditionerna från det sjuttonde
århundradet, som under det adertonde genast alltmera börjar göra sig
gällande, liksom fältherren från Ludvig XIV :s dagar Villars i de
memoarer han vid sitt frånfälle 1734 efterlämnade framställde det som
ett tecken på tidemas förfall, att regeringen beskyddat en
våldsver-kare som chevalier de Rohan, vilken "begått en förbrytelse, den där
förtjänade dödsstraff, i det han låtit prygla en fransk borgare, och för
att trygga den misshandlande parten satt den misshandlade på
Bastiljen’’. I en tid, då franske konungens ’’allmoseutdelare’’ en
kyrkofurste och kardinal av Rohan har en kältring till nevö som
chevalieren, som idkar procenteri och prostituerar sig, har en
klädeshandlares sonson alltid rätt att nedtysta honom och tillrättavisa
honom och både i de förnämas salonger och i aktrisemas loger
undantränga ättlingar av det yverboma hus, varav en medlem en gång
tog till valspråk: Uoi ne puys, duc ne daygne, Rohan sxiys} I en tid,
då franske konungen till sin representant i en främmande stat
utnämner en tölpig, gnidig och stupid stallknekt som greve
Montaigu, har en urmakarson från Geneve alltid rätt att ge honom
lektioner i diplomati, breda löje över honom både inför hans egen
regering och inför den, hos vilken han är ackrediterad, och arbeta på
att ta ämbetet ifrån honom. I själva verket tyckes Rousseaus inre
och yttre situation 1744 förete rätt stora likheter med Voltaires
1726. Allt från 1740, då han första gången lämnade det lilla
Chambéry och fru de Warens för att tillträda en ställning som
’Kung kan jag icke vara, hertig gitter jag icke vara; jag är Rohan.’’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
