Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 27 jan. 1930 - Luise Kautsky: Det röda Wien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
<h1>DET RÖDA WIEN
Av LUISE KAUTSKY.
Med de socialistiska idéernas allt större utbredning, med Englands
och de kontinentala arbetarpartiernas alltjämt större inflytande träda
i många städer socialdemokraterna i spetsen för kommunalstyrelsen.
Hittills är dock Wien den enda miljonstad, där en socialdemokratisk
majoritet regerar.
I det följande skall i korthet visas hur socialismen där förstår att
rida för rusthållet och hur det lyckats den att nå den ställning
den har.
För att helt kunna uppskatta kommunalstyrelsens i Wien prestation
måste man ha i minnet den förhållandevis korta tid under vilken
socialdemokraterna haft styrelsen omhand. Före och under
världskriget voro de tillfölje den orättvisa valrätten en obetydlig minoritet
inom stadsfullmäktige: av 165 platser hade de blott 8. Genom
omstörtningen år 1918 höjdes deras mandattal på en gång till 100.
Sedan antalet stadsfullmäktige genom en valreform sänkts från 165 till
120 är styrkeförhållandet 78 socialdemokrater och 42 borgerliga.
Vid det första valet efter revolutionen i maj 1919 erhöll det
socialdemokratiska partiet 54,17 procent av alla i Wien avgivna röster och
vid det sista valet i april 1927 60,27 procent, det vill med andra ord
säga, att av i runt tal 1,150,000 väljare röstade ungefär 700,000 med
socialdemokraterna.
Den nya förvaltningen lyder följande regler: alla män och kvinnor
ha rösträtt vid 20 års ålder. Staden indelas i 21 distrikt. Varje
distrikt väljer efter storleken ett visst antal stadsfullmäktige.
Stadsfullmäktige välja borgmästare och 12 åldermän, som tillsammans
bilda stadssenaten. Förvaltningen ombesörjes av 8 avdelningar, som
motsvaras av 8 valda utskott. Alla val förrättas proportionellt. I
spetsen för varje avdelning står ett stadsråd, som väljes på 5 år
bland stadssenatens medlemmar.
Vad som väsentligen ökar borgmästarens och stadens
organisationers makt är, att Wien genom socialdemokraternas förutseende
politik kort efter revolutionen omvandlades till en särskild provins i
det österrikiska statsförbundet, till ett "land" för sig. Därigenom
här staden fått större rörelsefrihet och oavhängighet och möjlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
