Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 1, 28 dec. 1930
- Herman Stolpe: Fascismens sociala system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FASCISMENS SOCIALA
SYSTEM
Av HERMAN STOLPE.
Det är fåfängt arbete att söka få fram en konsekvent
utvecklingslinje i den italienska fascismens skiftande programförklaringar vid
olika tidpunkter. Vid valen i slutet av 1919, då fascismen för första
gången uppträdde som självständigt parti, var dess program utpräglat
socialistiskt. Mussolini gick vid denna tidpunkt in för allmän
rösträtt för bägge könen, enkammarsystem, internationell avrustning,
bankkontroll, konfiskation av större privatformögenheter,
agrarreform och arbetarorganisationernas övertagande av de större
produktionsföretagen. Då småbönder och statare sommaren 1920 lade
beslag på storgodsägarnas icke odlade jord och arbetarna i
Lombardiet hösten samma år besatte fabrikerna, ansågs detta vara i full
överensstämmelse med fascismens program. Redan 1921 hissar emellertid
fascismen ny flagg, denna gång av utpräglat liberal kulör: regionalt
samarbetande "korporationer" skola utgöra det ekonomiska livets
centra och de stora statsföretagen (järnväger, post, tobaks- och
saltmonopolen) skola överlåtas på privata koncerner, ett program, som
givetvis i hög grad tilltalade de privata industriidkarna. Samtidigt
arbetade man emellertid på att organisera arbetarna i fascistiska
fackföreningar, och när fascismen väl fått makten i sin hand, anknötos
dessa direkt till partiet. Man slängde samtidigt den liberala
programutrustningen över bord och lade grunden till den fascistiska,
konsekvent i motsättning mot liberalism och socialism ställda
"korporativa" samhällsordningen.
Om man betänker, att fascismen tillkommit under en period av
jäsande social oro, är det givetvis ej fullt rättvist att allt för hårt
ställa den till ansvar för dess principiella sick-sackmarsch. Vad som
under normala tider ter sig som principlöshet, kan i nödtider vara
en livsnödvändighet. Även om man har detta för ögonen, kan man
icke underlåta att kritisera den motivering, som Mussolini själv givit
till partiets förunderliga principsvängningar. Med hänvisning till
fabeln om sköldpaddan, som frågade tusenfotingen, hur den kunde höja
fot 161, samtidigt som den sänkte fot 634, varvid tusenfotingen blev
så konsternerad, att den glömde att ta sig i akt och lät sig slukas av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:15:07 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1931/0029.html
