Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1930 - Litteratur - Edouard Herriot: Europa - Kasimir Edschmid: Afrika, naket och påklätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur 51
blemet finns och áei är ofta nog det viktigaste. För det inte med sig
lösningen, så kan det kanske dock ibland visa vägen till en lösning.
Förre franske premiärministern, den radikale Herriot har bidragit till
frågans belysning med sin bok Europa. Den inledes med mottot: »Det
kan icke regna hos min granne, utan att jag riskerar att själv bli våt om
fötterna». Det säger ganska bra hur boken är lagd. Förf. redogör för
tankens på en europeisk sammanslutning uppkomst och vilka praktiska
åtgärder för nationalitetsgränsernas överskridande, som redan vidtagits,
det är inte så lite. Tullfrågan har studerats, karteller och truster ha för
länge sedan funnit den nationella ramen för trång, post och telegraf
passera obehindrat gränserna. Det är egentligen »bara» att bygga vidare.
Men det måste också raseras. Tullbarriärerna lägga hinder i vägen. Varje
stats absoluta suveränitet likaså. Staterna måste finna sig i att se sin
forna frihet i nödig mån beskuren. Men vägen är icke oframkomlig och
lösningen icke ouppnåelig.
Någon spännande läsning är väl inte »Europa» men den ger tillgång
till en massa faktiska upplysningar och bör således kunna vara av värde
som en uppslagsbok.
Kasimir Edschmld: Afrika, naket och påklätt. Tidens förlag. 111. 277
sid. Kr. 7:50.
Den tyske förf. Edschmid har gjort en Afrikaomsegling och gjort
strandhugg lite varstans längs kusten samt ägnat något längre tid åt att
studera brittiska Sydafrika. Resultatet har blivit en reseskildring, som
nu överförts till svenska. Det må sägas först som sist att det är en bra
skildring. Det är inte ofta man påträffar en så livlig reseberättelse, som
är så väl skriven och som samtidigt visar en så skarp iakttagelseförmåga
och så pass mycken humor som denna. Trots alla
kommunikationsförbättringar är det ännu ett företag att genomkorsa Afrika, ja att ta sig
dit och dän, även om svårigheterna ha minskats sedan Livingstones och
Stanleys dagar. När förf. lämnade Afrikas kust för att genom Röda havet
fara hem till Europa igen, var det en herre från Mombassa, som råkat
dricka en grogg för mycket ombord på ångaren och som insomnat och inte
vaknade förrän ångaren var till havs. Han råkde bli borta hemifrån lite
länge, ty första plats han kunde vända på är Port Said i Egypten och dit
tar det fjorton dar att komma. Så det gäller att ta rätt båt i Afrika.
Men innan förf. i detta sällskap lämnar Afrika har han som sagt
besökt många platser och genomströvat en god del av Sydafrika. Han har
givetvis haft ett visst intresse av de forna tyska kolonierna och deras
ställning nu men också sökt sätta sig in i läget i övriga delar. Han har
besökt diamantgruvor och fårfarmar, talat med infödingar och vita, stuJ
deråt boer och zuluer. Problemet svart contra vitt dyker upp gång på
gång, likaså det indiska problemet, ty England har en liten avläggare av
Indien även där nere. Det är ett land i vardande och som sådant
intressant.
Boken är rikt illustrerad med bilder på särskilt glättat papper, vilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
