Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 22 febr. 1931 - Björn Nordwall: Några ord om Stockholms stads förmögenhetsställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om Stockholms stads förmögenhetsställning 151
TAB. B.
Nettobeloppet av Stockholms stads kapitalförmögenhet enligt räkenskaperna
vid slutet av nedanskrivna år.
Nettoför- Folk- Medeltal
mogenhet mängd pr inv.
milj. kr. iooo-tal. kr.
1920 ............................ 86,8 419 207
1921 ............................ 92,2 422 2l8
1922 ............................ 97,5 425 229
1923 ............................ 112,2 430 256
1924 ............................ 126,9 439 289
1925 ............................ 140,8 443 3iS
1926 ............................ 149,1 453 329
1927 ............................ 163,2 465 351
1928 ............................ 180,8 474 381
1929 ......................• •––- 198,1 487 407
1930 (beräknade siffror).......... 220,0 505 436
Ökning från 1920 till 1930 i proc. + 153 % + 25 % +116 %
Såsom förut sagts innehålles i tillgångarna icke något värde för
gator, vägar, broar och avloppsledningar under det att den del av
låneskulden som avser dylika tillgångar, i den mån de -betalats med
lånemedel, givetvis ingår i skuldsumman. Ehuru för närvarande
tillgängliga uppgifter icke lämna någon säker ledning för bedömandet
av huru stor del av låneskulden, sorn kan beräknas hänföra sig till
dylika tillgångar och som alltså kan anses uppvägas av i verkligheten
förefintliga, ehuru i böckerna ej upptagna tillgångar, torde man dock
med stod av vissa tidigare beräkningar i sådant avseende kunna
uppskatta detta lånebelopp till c:a 20 à 25 milj. kronor, eller c :a
40 kronor pr invånare.
Härtill kommer värdet av gator, vägar och allmänna platser, mot
vilka tillgångar icke svara några skulder, men som undandrager sig
en uppskattning i penningar.
Å andra sidan är att ihågkomma att kapitalbristen för personalens
pensionering, om man vill räkna denna såsom skuld, uppgår till
omkring 62 milj. kronor.
Den slutsats som man kan draga av här anförda siffror torde, med
beaktande av vad förut anförts om innebörden eller, om man så
vill, ofullständigheten av räkenskaperna, kunna anses utvisa, att
Stockholms stads invånare under den senaste 1 O-årsperioden ökat sin
kommunala nettoförmögenhet med lagt räknat mera an 10 miljoner kro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>