Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 30 sept. 1931 - En utredning om arbetslöshetens orsaker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464 En utredning om arbetslöshetens orsahe†
Om man t. ex. anser det konstaterat, att i det orsaks förlopp, som
leder till arbetslöshet, även ingår den allmänna prisnivån och dess
förändringar, blir den omedelbara praktiska frågan, om det är
möjligt att påverka prisnivån, och därefter hur mycket en sådan
påverkan skulle betyda. Om kapitalbrist anföres som en av orsakerna
till att efterfrågan på arbetskraft är mindre än tillgången vid en
viss lön, kunna ingripanden för att minska denna kapitalbrist
knappast diskuteras, utan att man frågar, vad den nämnda faktorn
betyder, och vilka verkningar de praktiska åtgärderna kunna ha i
många olika hänseenden. Då arbetslönens höjd framställes som
orsak till arbetslösheten, har det föga intresse att diskutera saken, om
man inte går in på frågan hur mycket en viss ändring i lönen uppåt
eller neråt skulle kunna betyda för arbetslöshetens omfattning. Man är
sålunda faktiskt inne på en undersökning av särskilda faktorers
betydelse i hela det stora sammanhanget.
Men det är i en alldeles speciell mening man här rycker ut en
särskild faktor såsom orsak och söker mäta dess betydelse. Man
förutsätter, att balansen i övrigt är oförändrad, och frågar sig vad
en förskjutning i en viss bestämd faktor skulle åstadkomma. Man
kan inte därför säga, att man klargjort denna särskilda faktors vikt
i det verkliga historiska sammanhanget. Under förutsättning att
den konstruerade bilden av en balansmekanism skulle svara emot
den faktiska ekonomiska verkligheten, kunde man ju, såsom tidigare
nämnts, taga ut vilken enskild faktor som helst och, under
förutsättning att de övriga hölle sig oförändrade, ge den en sådan storlek,
att hela arbetslösheten försvunne. I denna betydelse skulle sålunda
varje särskild faktor vara orsak till hela arbetslösheten, vilket inte
kan kallas för någon avvägning. Även en mindre extrem
konstruktion än den föregående leder till samma resultat. Det har vid
diskussionen om det ekonomiska livets växlingar och botemedel däremot
ofta påpekats, att en särskild åtgärd kan medföra större verkningar,
om den företages isolerad, än om den kombineras med andra
åtgärder, som likväl syfta mot samma mål. Vilket också kan
uttryckas så, att den samlade effekten av en hel rad åtgärder inte kan
mätas genom en summering av de resultat, som skulle uppnås genom
var och en av åtgärderna för sig. De taga i viss mån ut varandra,
upphäva varandras verkningar, göra varandra delvis överflödiga.
Det här diskuterade behovet att för vidtagande av praktiska åt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
