Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 30 sept. 1931 - Ernst Jungen: Socialpolitik och socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474 Ernst Jungen
duktionsbetingelser, vilka i möjligast full effektivitet skola
förverkliga sig själva och vidare utveckla sig i nya."1
Karl Marx har för övrigt i mycket liten utsträckning befattat sig
med att sia om framtiden, och de stora motsättningarna inom den
moderna socialismen beträffande arbetarrörelsens taktik torde i icke
oväsentlig grad ha sin grund däri att lärofadern i stort sett slutade
sina undersökningar vid den period, då den sociala revolutionen
tänkes träda in i ett avgörande skede. Han gav icke något "recept
för framtidens kök". Även den bäste marxkännare torde ha svårt
för att säga, hur mästaren skulle ställt sig till den "praktiska politik,"
som i så hög grad kännetecknar nutida socialistisk arbetarrörelse
åtminstone i de industriellt längst framskridna länderna. Hur skulle
Karl Marx ha ställt sig till det socialpolitiska knåpgörat? Även om
enstaka yttranden av Marx och Engels låta oss förmoda, att de icke
stodo så helt främmande för denna linje som ett led i "klasskampen",
så bör det väl dock i detta sammanhang vara nog med en
hänvisning till att den socialistiska arbetarrörelsen all världen över
under sin konfrontering med aktuella politiska uppgifter fått en i hög
grad socialpolitisk karaktär och inriktning. Den engelska
arbetarrörelsen har redan tidigt haft klar blick för dessa uppgifter, och
de s. k. fabianerna strävade från början efter att ge arbetarrörelsen
ett utpräglat socialpolitiskt drag. Makarna Webb ha i sitt särskilt
ur denna synpunkt utomordentligt intressanta försök till en
"konstitution" för ett socialistiskt organiserat England givit sitt s. k. sociala
parlament en mängd arbetsuppgifter av samma art, som dem vi bruka
hänföra till socialpolitiken.2
Man kan naturligtvis tvista om i vad mån fackföreningsrörelsen,
driftsråden och den industriella demokratin etc. äro av
socialpolitisk natur (Heimann hänför dem utan tvekan till denna grupp av
sociala företeelser), men att alla dessa i sina verkningar sträva mot
en social jämnvikt är odisputabelt.
Fackföreningsrörelsens viktigaste uppgifter gå fortfarande ut på
att bevaka medlemmarnas ekonomiska intressen. Men de spela
samtidigt en betydande roll som ett led i det ekonomiska livets
organisation mot mera stabilitet och effektivitet. Med rent
nationalekonomiskt resonemang bemöter man numera ofta den s. k. lönefondsteo-
1 Se Myrdal: Vetenskap och politik i nationalekonomin. Stockholm 1930.
2 Webb: A. Constitution for the Socialist CommonweaUh of Çreat Britain,
London 1920,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
