Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 30 sept. 1931 - Elis C:son Flodh: Militaristisk "försvarsorganisation" eller socialistisk fredsorganisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Militaristisk "försvarsorganisation" 483
medvetandet om att motståndaren innehar ett livsfarligt vapen
ångest, oro och feghet. Då försvaret — enligt gamle Moltke —
består däri, att man angriper motståndaren då han minst anar det,
medför ofta oron och fegheten att man griper till vapen i syfte att
förekomma. Denna strategiska teori, som tillämpas såväl i krig som
i helt vanliga slagsmål, lämnar givetvis tillfälle till många misstag.
Tillgripandet av vapen eller "försvarsmakten" är ofta — vilket både
krigshistorien och rättegångsprotokollen visa — baserad på en
fiktion. Man finner härvidlag hur innehavet av vapnet — kniven,
revolvern eller "den användbara försvarsmakten" spelar en dubbel
roll: den spelar för det första rollen av provokatör och för det andra
rollen av skadegörare, mordredskap.
Kriget är produkten av en rad samverkande orsaker: ekonomiska
intressen, nationell fåfänga, folkhat, ångest, oro, feghet och de
ständigt pågående "försvarsförberedelserna". "Vännerna av isolerad
av-rustning" anse att det är folkhatet som framkallar öppna eller dolda
rustningar; misstankar, feghet och rustningar framkalla en dov
osäkerhetsstämning — ur vilken krigen ofta framspringa utan att allt
för många vilja det och kanske ännu färre förstå hur det i själva
verket gått till. Ett modernt krigsmaskineri är nämligen någonting
helt annat än en revolver, om än mången inte är herre ens över en
sådan tingest. Det förhåller sig så, att krigsmaskineriet vid en viss
given situation inte låter sig behärskas: det behärskar
konstruktörerna. Lika litet som man beslutar göra en revolution, lika litet
beslutar man starta ett krig. Då t. ex. Europas stater i vissa år trälat i
sitt anletes svett i syfte att skapa en "användbar försvarsmakt", så
går det inte längre att hålla denna "försvarsmakt" tillbaka. Den
bryter liksom vårfloden sina dammar och den går sina egna vägar
— och det är därför vi envisas att avrusta!
Jag skulle till stöd för denna tankegång kunna citera en rad
auktoriteter, men nöjer mig med några ord av Moltke, tyska arméns förste
regissör och brorson till Bismarcks berömde medhjälpare. Då den
tyska armén mobiliseras kommer ett meddelande från England, som
ger stöd för att det tysk-franska kriget kan hindras genom en
engelsk garanti. Behandlingen av detta fall avslöjar i ett slag
"försvarsmaskinens" despotiska natur: den kan ej längre hindras när
den en gång bringats att rulla! När meddelandet från London nådde
kejsaren, sade denne till Moltke: "Vi marschera sålunda helt enkelt
med hela armén upp i öster." Moltke svarade: "Det är omöjligt, ers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
