Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1 dec. 1931 - Anders Örne: Diskriminering av räntan. Några anmärkningar till Gunnar Myrdals artikel om den svenska penningkrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Diskriminering av räntan 587
a bankskulderna och 5 proc. å obligationslånet i ett av våra större
kombinerade bruksföretag svarar exempelvis i ett visst, helt säkert
ej enastående fall mot 10 procent av nu utgående löner till alla av
företaget avlönade personer. Sådana företag finnas sålunda i
verkligheten. Med den nuvarande exportprisnivån inom ett sådant
företags branscher skulle det fordras fullständig befrielse från hela denna
räntebörda för att driften skulle gå jämnt ihop, detta till på köpet
utan avskrivningar och självklart utan utdelning på aktierna. En
sänkning till 3*/2 proc. av räntan skulle icke åstadkomma det
åsyftade resultatet, utan endast med några månader uppskjuta den dag,
då driften måste helt inställas och en rekonstruktion vidtagas
genom avskrivning av skulderna. Icke hjälper det i sådana fall med
räntediskriminering, eventuellt i förening med ständig ökning av
skulderna, så mycket synes mig vara uppenbart och ovedersägligt.
Det är också en annan svårighet, som professor Myrdal synes mig
ha fullständigt förbisett. Denna svårighet ligger i det praktiska
besvarandet av frågan: Vem skall ha fördelarna av billigare ränta
och vern skall betala den högre räntan? Om professor Myrdal
hade suttit några år i en tullkommitté eller haft tillfälle att blicka
in i en kristidskommissions inre arbete, skulle han utan vidare inse
vad jag nu syftar på. Bara man bortser från den besvärliga och
irrationella faktor, som heter människan, är det som bekant
synnerligen lätt att skapa ett idealsamhälle — på papperet. Sådana
människorna nu en geing äro, går det sämre i praktiken. Den som
tror, att det skulle vara möjligt att finna några objektiva grunder
att diskriminera räntan efter, bedrager sig storligen. Hur
omsorgsfullt man än för fore, funnes det utan allt tvivel tusen sinom
tusen anledningar till missnöje och hetsiga anklagelser. En
ständig dragkamp skulle uppstå mellan olika företagsgrupper om vem
som ur social synpunkt vore värdig och lämplig att få tillgodonjuta
den lägre räntesatsen i förening med den välvilligare uppfattningen
av kreditgivningen, och vern som å andra sidan skulle bära
bördorna för de andra. Att jordbruket och exportindustrin skulle
vara självskrivna till lägsta ränta torde vara uppenbart. Prof.
Myrdal lägger själv till byggnadsverksamheten. För min del skall jag
be att få peka på textilindustrin, skoindustrin, livsmedelsindustrin,
hemmamarknadens järnindustri o. s. v., vilka kunna anföra minst
lika starka skäl för låg ränta som byggnadsindustrin. Textilindustrin
med dess låga löner kan väl icke ställas sämre än byggnadsindustrin
med flerdubbelt högre? Dessutom finnes det en hel rad ännu ost^r-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
