Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 1, 28 dec. 1931
- In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
IN- OCH UTRIKES
28. 12. 31.
DE EKONOMISKA KRISERNA HA SINA RÖTTER djupt
i den organisation av näringslivet, som fått namnet den
kapitalistiska. Man kan påstå det utan att därför göra anspråk på att
veta, hur alla de skilda företeelserna hänga samman.
Socialdemokratin har heller aldrig tvekat att kalla dessa våldsamma skakningar
av det ekonomiska livet för en kritik som det kapitalistiska systemet
tvingas att öva mot sig själv. Dess inre motsägelser liksom pocka
på att bli uppmärksammade, och avståndet mellan det som är och
det som kunde vara springer så starkt i ögonen, att förklaringarna bli
otillfredsställande även för dem, som inte annat önska än att
övertygas om att allt mera långtsyftande kritik har sin grund i
okunnighet, illvilja eller en utopistisk oförmåga att finna sig tillrätta
med den ofrånkomliga bristfälligheten i alla mänskliga
inrättningar. Den mera ordinarie socialistiska kritiken om klyftan mellan
rika och fattiga, den ojämna fördelningen av egendom och
inkomster, om slöseriet i den oreglerade fria konkurrensen o. s. v. kan
mötas av erinringen, att avigsidorna får man ta med på köpet för
att vinna den ojämförliga effektivitet i produktionen som
kapitalismen skapar. Svaret har aldrig täppt till munnen på socialisterna,
men det har gjort och gör fortfarande sin tjänst i tillräckligt vida
kretsar för att ge åt den nuvarande ordningens försvarare det
nödvändiga underlaget ute bland folket. Det finns naturligtvis intet
logiskt hinder för att låta samma svar möta kritiken av de
ofullkomligheter, som blottas under en kris. Men kraften har på något sätt
gått av det gamla argumentet. Det hjälper inte att de verkliga
ivrarna överträffa sig själva med förklaringen, att kriserna ingalunda
minska vår produktion utan tvärtom göra vårt välstånd ännu större
än det skulle vara utan dem. De välsinnade medborgargrupper, som
främst skulle lugnas och övertygas, skaka bekymrat på huvudet. En
ekonomisk organisation, som tidvis och för långa perioder stöter av
väsentliga delar av sin arbetskraft och låter väldiga mängder
naturtillgångar och produktionsmedel ligga obrukade, kan ha många
utmärkta sidor och väl förtjäna att av andra anledningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:15:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1932/0005.html
