Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 28 dec. 1931 - Nils Andersson: En länsinventering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till skogskommunerna. Det hör till saken att kommunerna i
allmänhet äro ganska små och dragas med stora uttaxeringar, vadan
deras möjligheter att bispringa arbetslösa äro minimala. Den
officiella arbetslöshetspolitiken befattar sig icke heller gärna med
arbetslösa, som icke höra till industrin eller åtminstone större samhällen.
Den föreställningen synes vara rådande, att de som bo på rena
landsbygden icke kunna vara i samma behov av hjälp som invånare i
större samhällen. Men en undersökning visar, att verklig nöd råder
på många håll, t. o. m. bland människor, som i officiell statistik
räknas som hemmansägare.
Det socialdemokratiska partidistriktet i Jämtlands län har funnit
anledning att från länets olika delar införskaffa uppgifter syftande
till en ekonomisk inventering av länet, och det har därvid
framkommit upplysningar, som tillsammans bilda en ganska trist tavla
över hur ett län och dess befolkning drabbas av den ekonomiska
krisen. Det insamlade materialet är icke uttömmande, men det
belyser ändå förhållandena rätt bra, och en diskussion, som fördes
vid en konferens i anslutning till den ekonomiska inventeringen, skulle
vara förtjänt att refereras till ytterligare belysning av läget. Då
det kan vara av ett visst allmänt intresse att en landsdels och dess
befolknings speciella problem bli kända, skall här lämnas en
sammanfattning av det ovannämnda materialet och diskussionen. Det
är dock att märka att det hela lagts väsentligen så, att uppslag skulle
ges till åtgärder och lättnader av anmärkta missförhållanden på olika
områden. Den ekonomiska kartläggningen kan icke göra anspråk
på fullständighet, det är mera fråga om stickprov, som belysa
svårigheterna för olika befolkningsgrupper. Dessa grupper utgöra dock
tillsammans den stora majoriteten av länets befolkning på
landsbygden.
Inkomstnivån i en typisk skogssocken.
I åtskilliga socknar ha skogsbolagen kunnat lägga sig till med
betydande värden, och en stor del av befolkningen har hamnat i
arrendatorsklassen. Stuguns socken kan anses vara typisk i detta
avseende och även med avseende på den inkomstnivå, som råder
i de norrländska skogssocknarna under dessa tider.
Det har funnits icke få burgna bönder i denna socken. Innan
bolagen kommit över mer än hälften av skogsfastigheterna ha de
givetvis fått lägga ut åtskilligt med penningar (även om det är litet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
