Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 2, 31 jan. 1932
- Henrik de Man: Sociala krafter i Tysklands kris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SOCIALA KRAFTER I TYSKLANDS KRIS.
Av HENDRIK DE MAN.
De politiska krafter, som nu brottas med varandra i Tyskland,
äro desamma som kämpa med varandra i hela den industriella
kapitalistiska världen. Men i Tyskland ha motsatserna blivit mer
tillspetsade. Tydligare än någonstans ser man här hur den ekonomiska
krisen såväl stegrat storkapitalets sociala aggressivitet som den stora
mängdens antikapitalistiska inställning. Ingenstans är kritiken mot
kapitalismen så populär som i Tyskland, där en stor — och ständigt
växande — folkmajoritet står bakom de partier, som kalla sig
antikapitalistiska. Men ingenstans äro heller krisens andra vanliga
följdföreteelser skarpare: en förstärkning av nationalismen och av en
därmed förbunden kapitalistisk offensiv mot den socialistiska
arbetarrörelsen.
Visst ligga orsaker till den tyska nationalismens tillväxt i det
politiska läge, vari fredsfördraget och skadeståndspolitiken försatt
Tyskland. Men också dessa orsaker ha under de sista två åren
åstadkommit helt andra verkningar än t. ex. på Rathenaus eller
Stresemanns tid. För att kunna förstå dessa förändrade resultat särskilt
i den mån de visa sig i en växande nationalism (räknat från
Rhenprovinsens utrymning och Dawes-planens utbytande mot
Young-planen) måste man också räkna med den ekonomiska krisen.
Men man får inte ens räkna den kris som börjar 1929 som
utgångspunkt eller som en isolerad företeelse. Man måste i stället
betrakta den som en akut kritisk period av en kronisk social
utveckling, som redan förut var igångsatt. Den har bara i tillspetsad form
uttryckt redan bestående sociala motsättningar. Latenta företeelser,
som funnos åtminstone ända sedan inflationen i november 1923, ha
därigenom fått den intensitet, som utmärker den nuvarande
samhällskrisen i Tyskland.
Det mest betecknande för den utveckling, som nu nått en så
utomordentligt kritisk punkt, ligger i den ytterliga hastigheten och i de
speciella sociala betingelserna för Tysklands industrialisering under
tiden efter kriget.
Jag vill försöka att skissera upp sammanhanget mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:15:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1932/0077.html
