Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 31 jan. 1932 - Gustaf Alegård: Skiljaktigheter i våra läns nativitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skiljaktigheter i våra lans nativitet 111
sökningen av de statanställda lantarbetarnas allmänna
levnadsförhållanden i Södermanlands län (se Soc. Medd. 1931:10). Det äkta
fruktsamhetstalet (— antalet barn per 1,000 gifta kvinnor i åldern
15—45 år) var för perioden 1881—1910 för dessa statär familjer
282, medan det för hela landet var 276, d. v. s. ståtarnas tal var
2 ■% högre. Under perioden 1911—30 var ståtarnas
fruktsamhetstal 240, hela rikets 190, och skillnaden alltså icke mindre än 26 %
till ståtarnas favör. Nativiteten har sålunda minskats även hos dessa
sörmländska statare mellan de båda perioderna, nämligen med 15 %,
men sänkningen för hela riket uppgår till icke mindre än 31 %.
Södermanlands län har ett av de lägsta födelsetalen, år 1930
endast 14,2 °/oo, men orsaken härtill får alltså sökas hos andra sociala
klasser än lantarbetarna.
Att de nämnda rationaliseringstendenserna spritt sig så oerhört
hastigt bland befolkningen i tättbebyggda samhällen är ju i och för
sig icke alls underligt. Tvenne frågor kunna emellertid uppställas:
kommer barnbegränsningen att bli ännu intensivare även i de lager,
som redan börjat tillämpa densamma, så att barnantalet per gift
kvinna kommer att bli ännu mindre? — och kommer
födelsekontrollen att sprida sig även till de folklager, som ännu ej tillämpat
denna princip? Vi börja med att söka besvara den sistnämnda
frågan. Det måste sägas att det absolut troligaste och sannolikaste är
att rationaliseringstendensen kommer att sprida sig även till de
folklager, som av olika anledningar ej kommit att tillämpa den förut.
Tiden går i nivelleringens tecken, vilket även visar sig i de
demografiska talen för olika områden av riket: jämfört med äldre tider
har en utjämning ägt rum på nästan alla befolkningsstatistikens
områden. Vi hålla alltså för troligt att nativitetsminskningen kommer
att göra sitt intåg även på den rena landsbygden, så att familjer
med en talrik barnskara komma att bli mer och mer sällsynta. Å
andra sidan måste vi nog besvara den första frågan med nej: de
befolkningslager, som redan börjat begränsa sin barnalstring komma
nog att i viss utsträckning öka sin nativitet. Detta vårt antagande
kunna vi stödja på ett uttalande av prof. Sven Wicksell, som
förmodar att den hastiga nativitetsminskningen beror på att en del
familjer anse sig redan ha fått det antal barn de önska och sålunda
upphört med sin barnproduktion, och vidare att i en del unga
äktenskap man av en eller annan orsak önskat uppskjuta barnaf ödandet
en tid. Sedan dessa tillfälliga företeelser upphört, kommer jämvikt
att inträda i familjerna, och födelse frekvensen blir mera normal och
jämnt fördelad. En ytterligare nivellering skulle då ha ägt rum
beträffande nativiteten inom olika län och olika befolkningslager.
Det bör kanske också påpekas de resultat, som docenten Edin
kommit till beträffande nativiteten inom olika samhällsklasser i
Stockholm. Hans undersökningar visa, att det icke — vilket förr gällde
som ett axiom — är de lägst avlönade, som ha det största
barnantalet, utan förhållandet är tvärtom så, att de högre socialklas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
