Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 31 jan. 1932 - Händelser och spörsmål - Planhushållning utan socialism? - Äganderätt och makt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och sporsmål 121
om skulderna heter det, att »det inte är i vårt intresse att utkräva inter-»
nationella skuldbetalningar, som allvarligt försvåra Europas tillfrisknande
eller hota dess fortsatta ekonomiska stabilitet».
Som avslutning understrykes ytterligare försökskaraktären hos alla
planer av detta slag. Men även inom det privata näringslivet växer känslan av
att en ny linje måste väljas, fastän den starkast tar sig uttryck i kravet på
att slopa anti-trustlagarna, d. v. s. alla hinder för de enskilda företagen
att organisera sig för att behärska marknaden. Detta bör enligt rapporten
inte få ske utan vederbörliga garantier från samhällets sida. Resultaten1
kan man inte uttala sig om med någon säkerhet.
En avsevärd mildring av näringslivets våldsamma växlingar borde man
emellertid kunna hoppas på. Om den nu föreslagna linjen inte visar
sig föra till målet, har man i alla händelser gjort närmare bekantskap med
organisationsproblemen i konkret form och har alltså lärt någonting för
fortsättning efter delvis andra principer. Man vågar möjligen gissa att
rapporten här syftar på mera »socialistiska» förslag. Dess ståndpunkt är
i alla händelser den, att det system som misslyckats inte är »den enskilda;
företagsamheten» utan laissez-fairemetoden att lösa problemet, alltså den
oreglerade konkurrensen. »Det är både logiskt och trängande nödvändigt
att ge företagarna en möjlighet att pröva en annan metod.»
Äganderätt Det är en gammal och till synes olöslig fråga, vem som
och makt. egentligen skall kallas för »företagare» inom den moderna
storindustrin. Är det den stora massan av aktieägare ? Det
är ju de som utöva den enligt mångas mening så ytterst maktpåliggande
och omdömeskrävande uppgiften art placera kapital på bästa sätt. Eller
är det den mindre grupp av stora aktieägare inom ett företag, som styra
till med »majoritetskonsortier» och sedan ordna det hela utan mycken
hänsyn till resten av ägarna? Slutligen har man ju så de »aVlönade», men
likafullt »styrande» tjänstemännen, som utan några egna stora
kapitalinsatser och alltså utan egna stora risker bestämma över företagens
politik. Om deras betydelse inom den nyaste tyska kapitalismen finner man
en del upplysningar i den stora artikeln av de Man i detta nummer av
Tiden.
Hur utvecklingen av äganderätt och makt att leda företagen håller på
att gestalta sig inom det amerikanska näringslivet får man en bild av i
en nyligen publicerad undersökning av Gardiner Means i den amerikanska
Quarterly Journal of Economies, nov. 1931. Han anser det nödvändigt
att skilja mellan tre olika funktioner inom företaget: ägarna med deras
intressen, förvaltningen och makten (control). Att det i alla dessa tre
former alltid är tal om olika grader, är självklart, men intresset samlas
kring de »avgörande» instanserna. Minoriteten av ägare behöva inte
alldeles sakna inflytande, men det finns ändå något man kan kalla för
majoritetens bestämmanderätt o. s. v. Det är alltså inte tal om några enkelt
och klart uppdragna linjer, men frågans praktiska betydelse är så stor,
att en siffermässig föreställning" även i mycket grova drag är önskvärd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
