Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1932 - Alrik Jacobi: En omstridd arbetslöshetsteori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 Alrik Jacobi
tabel teori och övergår till en obevisad hypotes om orsaken till den
utveckling, som kan utläsas ur de statistiska siffrorna. Det är denna
sammanblandning mellan faktiska iakttagelser och subjektiva
antaganden rörande orsakerna till det iakttagna, som föranlett
internationella arbetsbyrån att upptaga hela problemet till granskning och
försöka ge en utredning av hur mycket i den anförda bevisföringen som
är vetenskapligt hållbart eller icke.
Detta arbetsbyråns inlägg har emellertid, såsom man kunnat förutse,
utlöst en våldsam förbittring i de kretsar, där man redan börjat
utnyttja Rueffs teorier som vetenskapens ovederläggliga vittnesbörd i
frågan om arbetslöshetsförsäkringen såsom den främsta orsaken till
allt tidens elände. I vårt land har det främsta språkröret för denna
ståndpunkt naturligtvis varit arbetsgivartidningen Industria, som
redan förra sommaren publicerade en lovprisande framställning av
Rueffs teori — även återgiven i Svenska Dagbladet — och sedermera
i en lika temperamentsfull artikel sökt slå ihjäl Maurettes kritik.
Industria spar i sin motkritik ingalunda på starka ord mot
arbetsbyråns medarbetare för dennes vägran att i allo godtaga den rueffska
bevisföringen. Det främsta argumentet, som gång på gång upprepas,
är att Maurette framställt sina anmärkningar i tendentiöst syfte, för
att avvärja angreppet mot den av arbetsbyrån omhuldade
arbetslöshetsförsäkringen. Tyvärr har skribenten i Industria i sin iver att
misstänkliggöra motpartens avsikter icke givit sig tid att så särdeles noga
studera den kritiserade uppsatsen. Flera uppenbara felaktigheter i
denna, som en någorlunda uppmärksam läsare ovillkorligen måste
observera, ha helt gått honom förbi; i vissa fall har han till och med
citerat de felaktiga siffrorna utan att märka misstagen. Delvis
sammanhänga dessa malörer därmed, att han använt den tyska upplagan
av arbetsbyråns tidskrift, vilken som bekant utgives av arbetsbyråns
korrespondensbyrå i Berlin och ej alltid fullständigt återger
innehållet i de på byråns officiella språk — engelska och franska — utgivna
originalpublikationerna. I detta fall är den tyska översättningen
vanställd av ovanligt många oriktigheter, som synas bero dels på slarv —
eller feltolkning av ett otydligt manuskript — dels på att vissa
misstag i originaluppsatsen korrigerats efter det uppsatsen utlämnats till
översättning. Sålunda har ett uttalande, att arbetslösheten i England
från 1920 till 1921 stigit med 1,800 % (från 1,1 till 20,9), förvanskats
till 1,8 %, vilken siffra Industria återger utan att märka orimligheten.
Då Maurette (enligt den tyska editionen) anmärker, att Rueffs teori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
