Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1932 - Al Vanner: Fransk politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fransk politik 215
skolan och har en sympatisk inställning till kyrkan, även om man
nödgas röra sig med försiktiga ordalag.
Politiskt är man anhängare av det proportionella valsättet och
underligt nog också, åtminstone enligt programmet, av kvinnans
politiska rösträtt och valplikt. Man ser, och antagligen med rätta, däri
en säker röstreservoar för konservatismen.
Utrikespolitiskt hävdas strängt fredsfördragens ovillkorliga
efterlevnad. Ingen revision förutsättes möjlig. Intet samarbete med
Sovjetryssland kan diskuteras och gentemot England intar man också en
reserverad hållning. Lilla ententen är dess hopp i kamp mot
panger-manism och bolsjevism. Frankrike måste rusta för att hävda sin plats
i världen. Programmet är klart och lämnar icke rum för tvetydigheter.
Det finns ytterligare en partigrupp, som vanligen inrangeras bland
högern. Det är demokraterna. De rösta regelbundet med högern, men
deras program är teoretiskt icke enbart konservativt. Principiellt
borde man närmast kunna jämföra dem med den tyska centern. De
äro katoliker, men godta lekmannalagarna som en faktisk
nödvändighet, de framhålla t. o .m. i partinamnet alldeles särskilt att de äro
demokrater, de ha socialt inga betänkligheter mot ett strängare
tillämpande av exempelvis åttatimmarsdagen och betrakta över huvud den
sociala lagstiftningen såsom otillräcklig. Utrikespolitiskt förklara de
sig vara för ett internationellt samarbete, vilket katolicismen i och
för sig bör inbjuda till. De vilja icke använda kyrkan till försvar
för intressepolitik och bekämpa nationalismen. Man kan kanske säga,
att det är ett försök att försona kyrkan med den demokratiska och
republikanska regimen.
Den egentliga högern har sin styrka i de nordvästra
departementen och jämväl i gränsområdena mot Tyskland, men över huvud kan
man säga, att där det finns en präst, där finns också en kärna till
en konservativ organisation eller ett stöd för en konservativ
idéspridning. Partiet samlade vid sista valet nära 2,2 milj. röster eller 23 %
och fick något mer än 80 representanter. Demokraterna äro tämligen
lokalt avgränsade till framför allt delar av Bretagne samt
Elsass-Lothringen, där den tyska centern gjort folket mottagligt för deras
idéer. Deras organisation, så ung den är — grundad 1924, finns dock
spridd i ett femtiotal departement. 18 demokrater sitta i kammaren.
Utanför alla gruppbildningar stå ett antal medlemmar av
deputeradekammaren. Dessa oberoende utgöras dels av verkligt fristående
icke partibundna män men delvis också av de sista resterna av den
gamla rojalismen och republikens motståndare. De flesta av dem äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
