Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1932 - Karl Nilsson: Nästa krig?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226 Kart Nilsson
det skulle ha något varaktigt värde, snarast möjligt borde
transponeras i intresse för freden. Att det gällde att leda över det till
fredens tekniska, politiska och sociala problem.
Denna principiella uppfattning till trots skadar det inte att ibland
kasta en blick in i motståndarens verkstad. Och man bör därför
inte heller försumma det ypperliga tillfälle till detta som
Interparlamentariska unionen skänkt genom att ge ut det stora verket Hur
skulle ett nytt krig komma att se utf (i engelsk, tysk och fransk
upplaga).
Boken är ingen systematisk undersökning utan består av en rad
fristående uppsatser av kända fackmän. Den spänner emellertid
över många områden och kriget skärskådas från de mest skiftande
aspekter: militära, tekniska, industriella, ekonomiska, juridiska,
demografiska och psykologiska samt i viss utsträckning, fastän halvt
förstucket, även från politiska och sociala. Och författarna
inskränker sig inte till att bara demonstrera sin sakkunskap, de har även
fått frihet att propagera sina subjektiva uppfattningar.
Sverge är representerat med tre namn: major K. A. Bratt och
löjtnant G. Sergel, vilka skriver om luftkriget, och professor Eli
F. Heckscher, som behandlar vissa ekonomiska problem.
Att de olika experterna kommer till delvis divergerande resultat,
även då det gäller att fastställa vad som är, väcker ingen förvåning.
Inte heller, att man tydligt kan se, hur vederbörandes nationalitet
ofta influerar på hans bedömande även av de rent tekniska
problemen. Snarast blir man förbluffad över att samstämmigheten
sträcker sig så långt, som den faktiskt gör. Kanske beror det på den
ovanligt stora öppenhjärtighet som författarna lägger i dagen.
Många formulerar problemställningen så, att människan ersättes av
tekniken, men detta är uppenbart falskt. I princip är den densamma
under alla de historiska epoker, som vi kan överblicka: människan
och tekniken. Människan tar alltmer tekniken i sin tjänst; därigenom
växer visserligen teknikens betydelse men också kravet på
människan. Det är endast i relationen mellan människans fysiska kraft
och tekniken, som en förskjutning till den senares förmån ägt rum.
Utomordentligt intressant är den historiska utvecklingslinje som
engelsmannen general Fuller skisserar: människans oavlåtliga strä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
