Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1932 - Karl Nilsson: Nästa krig?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nästa krig 231
Men när kriget varit igång en tid, brytes denna "jämvikt". Nya,
"nationella" förstörelseredskap sättes in i kampen. Och det är inte
längre endast de "fosterlandslösa" rustningskapitalisterna utan även
fosterlanden själva som hänsynslöst tar vetenskapen i krigets tjänst.
Liksom de också efter kriget överallt upprättar egna
försökslaboratorier, som omgives med stor sekretess. Den internationella
rustningsindustrin får nöja sig med att tillverka de internationella
standardvarorna. Och med nuvarande rustningsnivå i världen bör den
vara nöjd med sin lott.
Denna rustningsindustrins pågående "nationalisering", som
påpekas av flera författare i boken, är av utomordentlig betydelse, då det
gäller att bedöma världens nuvarande militära status. Den utgör ett
ytterligare osäkerhetsmoment i det internationella samlivet. Den ger
just angriparen större möjligheter och större hopp om att lyckas.
Den gör, att ingen litar på ingen, och den tvingar massor av
människor att arbeta i smyg, att tiga eller att ljuga in majorem patriæ
gloriam. Det är också denna "nationalisering" som gör, att många
väntar sig överraskningar även på gasteknikens område.
Krigsindustrins nationalisering måste emellertid betraktas endast
som ett led i ett större sammanhang: den allmänna strävan mot en
nationell självhushållning. Och ett är alldeles visst: att denna
företeelse inte kan förklaras "rent ekonomiskt". Den måste ses. sub
specie belli, under krigets synvinkel. Ty den nationella isoleringen
beror inte bara på att staterna vill rädda och utveckla det näringsliv
de har genom tullar, importrestriktioner o. s. v. Det är endast
medaljens ena sida. Vänder man på den, skall man få se, hur de också
arbetar på att med vetenskapens och teknikens hjälp lösa
råvaru-problemet. "Krigssamhället" går mot sin fullbordan.
Jag har redan påpekat, att de politiska motsättningarna på många
håll lyser igenom de militärtekniska resonemangen, och att den
skarpaste motsättningen, såsom helt naturligt är, kommer till synes
i de tyska och franska bidragen. Tysken v. Metsch förklarar
t. o. m. helt frankt, att han överhuvud vägrar att diskutera krigets
framtid med utgångspunkt från nu rådande förhållanden, d. v. s.
den ordning, som skapades i Versailles 1919. Ett krig mot Tyskland
i denna stund vore liktydigt med en invasion, och för att
genomföra en sådan räcker de gamla stridsmedlen mer än väl. Det
tvångs-avrustade Tyskland befinner sig i samma läge gentemot de
topp-rustade segerstaterna som Indien gentemot England! Men han gör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
