Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 3 maj 1932 - Händelser och spörsmål - Jordbruksutredningens jordbrukshjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306 Händelser och spörsmål
nor ställas till förfogande. Det beräknas att detta belopp skulle räck»
till att hjälpa 7,000 jordbrukare.
Dels innefattar jordbruksutredningens förslag slutligen, att mindre
jordbrukare, som äro i behov därav, skulle kunna erhålla hjälp till att
betala räntor, skatter och andra sådana skulder, som jordbrukarna ådragit
sig för jordbruksdriften eller därför, att biförtjänster, som han annars
kunnat räkna med, uteblivit. För att avgöra vilka, som äro i behov av
»hjälp, uppställes först och främst den regeln, att förslaget endast skall
gälla jordbrukare, som brukar jordbruksfastighet med högst 15,000
kronors taxeringsvärde. Men dessutom skall den hjälpsökande visar
att de skulder, vilka han behöver hjälp att betala, bero av ovannämnda
omständigheter och ej av jordbruksdriften oberoende anledning, vidare
att han gjort allt vad han kunnat för att på annat håll erlhålla lån eller
arbete åt annan eller för att på annat sätt erhålla inkomster. Slutligert
skall det vara sannolikt, att han skall kunna farjteätta med sitt
jordbruk, om han erhåller statshjälpen. Nu avsedda hjälp skall kallas
förbättringslån. Avsikten är emellertid icke att det erhållna beloppet skall
förräntas eller återbetalas. Som villkor uppställes däremot, att deit
hjälpsökande skall på sin egendom utföra något förbättringsarbete,
såsom dikning, nyodling, röjning, betesförbättring, byggnadsarbete,
stenbrytning, åtgärder för skogskultur, vägarbete eller liknande. Utföres
icke dylikt arbete inom två år, undantagsvis 2i/2 år, skall lå;net
återbetalas jämte 5 o/o ränta. Förbättringslån skall utgå med två
tredjedelar av den beräknade arbetskostnaden för det planlagda
förbättringsarbetet, dock högst med 400 kronor. Om för arbetets utförande
behövas materialier eller verktyg, varöver den hjälpsökande inte förfogar,
skall lånet kunna ökas med högst 50 kronor. För här förevarande
ändamål anser jordbruksutredningen att 9 miljoner kronor böra ställas till
förfogande. Med den beräkningen att var och en i genomsnitt skall erhålla
300 kronor, kunde sålunda förbättringslån utlämnas till 30,000
jordbrukare.
För att handhava arbetet med denna hjälpverksamhet föreslår
utredningen upprättandet av särskilda organ. I varje kommun skulle tillsättas
ett stödlåneombud. Mindre kommuner skola kunna ha gemensamt
ombud. I större kommuner skulle kunna finnas flera. I varje tingslag,
varav finnas cirka 185, skulle upprättas en stödlånenämnd, i vilken
länsstyrelsen skulle utse ordföranden och en ledamot, varjämte vederbörande
stödlåneombud skulle inträda som tredje ledamot. I varje län vore
avsikten att upprätta en lånenämnd på fyra personer, samtliga utsedda
av regeringen. Slutligen avses, att det skall finnans en överinstans för
hela riket. Något utformat förslag förekommer likväl icke i detta
avseende. Ej heller har utredningen försökt beräkna kostnaderna för de
föreslagna organen.
Om de delar av förslaget, som omfatta lånefonden för sparbankerna!
samt ackordslånen, äro alla jordbruksutredningens ledamöter ense.
Däremot har den socialdemokratiska ledamoten reserverat sig beträffande
förbättringslånen. Särskilt kritiserar han de bestämmelser, som gå ut på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
