Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1932 - Fakta för talare och debattörer - Socialdemokraterna och arbetslöshetsdirektiven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376 Fakta för talare och debattörer
för att taga arbete. Den då sittande socialdemokratiska regeringen
— med Rickard Sandler samt statsminister och Gustav Möller som
socialminister — upphävde detta beslut såsom icke påkallat av gällande direktiv.
På grund härav uppstod det en storm inom alla borgerliga läger mot
den socialdemokratiska regeringen. Den frisinnade partichefen C. G.
Ekman tog ledningen av denna storm och dikterade ett riksdagsbeslut, enligt
vilket avstängning av gruvarbetare från all arbetslöshetshjälp skulle ske
inom konfliktorten. Riksdagens borgerliga majoritet ansåg alltså att både
arbetslöshetskommissionen och regeringen tolkat direktiven felaktigt —
ett praktexempel på hur vanvettigt tillkrånglade direktiven uppenbarligen
voro. Som lök på laxen tillade riksdagsmajoriteten, att hänvisningen till
arbetsplats, där konflikt påginge, skulle ske, om arbetarna vägrade ac-*
ceptera »skäliga» löner.
Den socialdemokratiska regeringen, som krävt dels att dess
tolkning av direktiven skulle godkännas och dels att förslaget dm
skärpning av direktiven skulle avslås, avgick den 7 juni.
Ännu en gång hade alltså en socialdemokratisk regering fallit på
sin kamp för de arbetslösas intressen.
På grund av riksdagens beslut avstängdes gruvarbetarna i fem
socknar från arbetslöshetshjälp.
Oskar Hagmans ställning i A. K.
I samband med striderna omkring Stripa avgingo de socialdemokratiska
ledamöterna Oskar Hagman och K- V. Holmström ur statens
arbetslöshetskommission. Hagman kvarstod såsom tjänsteman hos
kommissionen. Han fungerar nu såsom kanslichef och deltager icke i
kommissionens beslut samt har sålunda icke något inflytande på
kommissionens principer med avseende på direktivens tillämpning. Både på
borgerligt och kommunistiskt håll är man ofta benägen att lägga hela
ansvaret för kommissionenis åtgärder på Hagman. Vad ovan sagts visar
hur oberättigat detta är, vilket emellertid icke hindrat att Hagman så
långt direktiven tillåtit effektivt bidragit till att hjälpen åt de arbetslösa
fått så stor omfattning som möjligt.
A. K-s direktiv för nödhjälpslöner och understöd.
Jämväl om arbetslöshetskommissionens lönedirektiv har mycken tvist
stått. Arbetslöshetskommissionen har, stödd på av statsmakterna 1922
meddelade direktiv, fastställt löner för nödhjälpsarbetena, vilka legat
under den öppna marknadens löner. Vidare ha kontantunderstöden
också kritiserats med anledning av att de fastställts så lågt, i regel
till högst hälften av den för varje ort fastställd^ s. k.
grovarbetarlönen. Enligt uppgift har fr. o. m. 1932 års början den förändringen
vidtagits beträffande understödens maximibelopp pr vecka för
familjeförsörjare, som har att försörja 4—5 barn, att understödets maximi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
