Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1932 - Fakta för talare och debattörer - Riksdagen, socialdemokratin och arbetslöshetsanslagen - Riksdagsarvodena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fakta för talare och debattörer 381
RIKSDAGSARVODENA.
En viss sorts »populär» agitation har länge sysselsatt sig med
riksdagsarvodena. Det har påståtts att dessa i vårt land varit oskäligt höga.
Särskilt ha bondeförbundets agitatorer försökt vinna gehör för dylika
synpunkter.
Riksdagsarvodena ha under de senaste åren varit
1) för ledamot boende i Stockholm kr. 3,400.
2) för ledamot boende å annan ort än Stockholm kr. 4,500.
Därtill har kommit rätt till två fria resor till och från hemorten
under pågående riksdag.
Under sitt sökande efter besparingsobjekt har även regeringen
kommit att rikta sina blickar på riksdagsarvodena. Den föreslog i
propositionen nr 195 vid årets riksdag att arvodena måtte nedsättas till
1) för ledamot boende i Stockholm kr. 2,400,
2) för ledamot boende å annan ort än Stockholm kr. 3,500.
Därtill skulle enligt regeringsförslaget komma fem fria resor till och
från hemorten under pågående riksdag.
Genom ett godkännande av regeringsförslaget skulle gjorts en
besparing på ungefär 370,000 kronor.
Något förslag till nedsättning av regeringens egna arvoden med
hänsyn till levnadskostnadernas sänkning och det brydsamma statsfinansiella
läget framlades icke av regeringen.
Riksdagen godkände icke regeringsförslaget i dess ursprungliga skick.
höga arbetslöshetssiffran. Arbetslösheten sjönk emellertid kraftigt under
år 1924, vilket är förklaringen till att de vid 1922 års riksdag anslagna
medlen fortfarande kunde räcka för den arbetslöshetshjälp, som
staten bedrev.
4 1930 års riksdag beviljade 2,5 milj. kronor, men då detta med
hänsyn till den ökade arbetslösheten icke räckte till, måste 1931 års
riksdag bevilja ett tilläggsanslag å 4 milj. kronor.
5 Dessa 20 milj. kronor avsågo s. k. beredskapsarbeten, till vilka
regeringen begärt 3 miljoner kronor. Därjämte förutsatte
socialdemokraterna att det av regeringen begärda anslaget till A. K. å 10 milj. kronor
skulle beviljas fastän socialdemokraterna beträffande detta anslag
krävde andra grunder för arbetslöshetshjälpens meddelande.
6 10 milj. kronor till A. K. och 3 milj. kronor till beredskapsarbeten.
Beloppet till A. K. räckte icke, varför 1932 års riksdag måste bevilja ett
tilläggsanslag av 15 milj. kronor.
7 Därtill kom 29 milj. kronor för skogsförbättringar, vägbyggen,
lån till vägdistrikt, stenbeställning o. dyl. som i viss utsträckning
beviljats av riksdagen.
8 25 miljoner kr. till A. K., 3 milj. kr. till beredskapsarbeten.
9 Avser april 1932.
10 Avser mars 1932.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
