Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 25 aug. 1932 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398 In- och utrikes
tillämpa lagen skulle å andra sidan beröva den all aktning eller som
det sagts, utgöra en dödsdom över lagen själv.
ÄN SÅ LÄNGE kan man ingen utväg se ur detta kaos. Ytterst
avhänger det väl av den allmänna utvecklingen. Stunda bättre tider,
komma sannolikt många av dem, som nu i förtvivlan söka sig till
dem, som skrika högst, att åter bli tillgängliga för förnuftsskäl. Men
även dessa bättre tider äro än knappast skönjbara. Visserligen är
det nog icke alldeles grundlöst, som man på skilda håll velat se vissa
tecken till återhämtning, svaga än och nyligen iakttagna men dock
hoppingivande, men innan världen åter kommer in i mera normala
och lugna fåror fordras det otvivelaktigt större samförstånd mellan
jordens länder. Om fördraget i Lausanne skulle godkännas av
tyskarna återstår dock även Amerikas bifall. Nedsättningen av
skadestånden är baserat på motsvarande tillmötesgående från Amerikas
sida beträffande krigsskulderna. Någon klarhet på den punkten får
man näppeligen förrän det amerikanska presidentvalet ägt rum. Att
man allvarligen i Amerika börjat fundera över detta problem visar
det intresse, som från åtskilliga av de ledande politikerna ägnats
detsamma. Deras uttalanden ha dock hittills varit alltför vaga, för
att man skulle kunna våga någon bestämd förutsägelse om utgången.
Förmodligen sprider sig dock insikten om att det även för Amerikas
del i längden vore det bästa att radikalt skära ned dessa till stor
del fiktiva skulder och ställa världen inför möjligheten att göra en
ny start otyngd av dessa bördor.
DET ÄR EMELLERTID mycket annat, som också behövde
regleras. Om man i Ottawa slagit in på den rätta vägen, kan man
kanske dock betvivla. Man känner visserligen icke i detalj de
träffade överenskommelserna, men det som meddelats tyder knappast
på att näringslivet i världen eller ens det engelska imperiets olika
delar skola röna någon alltför markant inverkan i gynnsam
riktning. Man må emellertid konstatera, att alla dominions krav om
ökat skydd eller större preferenser icke på långt när genomförts
utan att moderlandet i åtminstone viss utsträckning hävdat
frihandelsprincipen.
Det bör väl heller icke förnekas, att de träffade avtalen under
vissa förutsättningar kunna betyda en hjälp åt även utanför imperiet
stående stater, såsom exempelvis för vårt eget land. Skulle en ökad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
