- Project Runeberg -  Tiden / Tjugofjärde årgången. 1932 /
415

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 25 aug. 1932 - Frans Severin: Planhushållning och organ därför

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Planhushållning och organ därför 41S

garna, men då har man redan uppgivit den kapitalistiska
automatis-mens princip, och det kan knappast för någon finnas något principiellt
skäl mot försök till planhushållning även direkt på produktionens
område, d. v. s. statlig produktiv verksamhet i det bestämda syftet att
hålla utvecklingen i möjligaste mån jämn.

Alldeles utan utsikter att lätta en kommande depression böra vi
knappast heller kunna anses. Vi ha onekligen rätt betydande
erfarenheter av ekonomiska kriser med följande depression, vi ha ett rätt
omfattande statistiskt material, vi veta av erfarenhet var en kris
för-nämligen träffar och härjar svårast och hur den i huvudsak utvecklar
sig. På denna erfarenhetsgrund tillsamman med en allmän kännedom
om vårt ekonomiska livs förutsättningar bör man också med
plari-mässigt insatt statlig produktionsverksamhet och
kreditdiskrimina-tionens hjälp kunna något så när enhetligt och planmässigt vidtaga
åtgärder motverkande det kapitalistiska systemets brister.

Naturligtvis kom en planhushållningskommission alltid att i sitt
arbete lida av en viss begränsning med hänsyn till vårt näringslivs
struktur. Hade vårt land varit självhushållande förefalla
förutsättningarna att planmässigt ordna vår produktion tillräckliga för ett
lyckligt resultat. Nu ha vi i stället en mycket betydande
utrikeshandel, och det är just inom våra exportnäringar depressionen är svårast.
Men utlandets efterfrågan på vårt trä, vår massa och vårt papper,
vår malm och våra maskiner etc. kan inte ersättas med svensk, och
planhushållningen måste därför i huvudsak bygga på en förflyttning
av arbetskraft.1 Till en viss grad skulle naturligtvis
planhushållningen kunna lindra depressionen även inom dessa industrier. Ty
den nuvarande produktionsminskningen inom våra exportindustrier
beror inte endast på exportens nedgång. Även den inhemska
avsättningen har nedgått. I den mån man kunde hålla den normala hemma-

1 Under förutsättning av liknande försök till planhushållning i de länder,
med vilka vi driva affärer förefaller avtal om byte i och för sig inte
fantastiskt. De svårigheter utrikeshandeln erbjuder ett nationellt
planhushållnings-försök äro principiellt desamma som framkalla kriserna; de många utan
samband med varandra arbetande företagen. I den ovan citerade broschyren av
Sombart förutsätter han planhushållningen såsom nationell, därför att världen
skulle bli ett för stort område. Det fullständiga lyckandet av
planhushållningen måste under sådana förhållanden förutsätta bytesavtal mellan länderna.

Å andra sidan kunna dylika knappast tänkas utan utrikeshandelsmonopol.
Men ett utrikeshandelsmonopol måste ju utan vidare förutsättas ingå i varje
försök till planhushållning, som inte vilar på självförsörjningsprincipen,
vilken för Sverges liksom för de flesta europeiska länders del måste betraktas
såsom utesluten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:15:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1932/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free