Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 25 aug. 1932 - Händelser och spörsmål - Ottawakonferensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 447
tulltaxan få fortsatt obestämd giltighetstid. England skall icke utan
parlamentens i dominions hörande andra bestämmelsen dm att tull skall
utgå med 10 procent enligt den allmänna bestämmelsen för vissa varor,
som dominions sälja till England, och domirødnfe å sin sida förbinda
sig art icke pålägga högre tull på engelska industriprodukter än sorm
kan utjämna skillnaden i framställningskostnader.
Övriga mera detaljerade bestämmelser återfinnas i de olika
fördragen med resp. dominion. Sålunda fixerar avtalet med Kanada
fortsatt tullfrihet för mejeriprodukter under tre år, efter vilken tid tull må*
påläggas, om de engelska producenternas intressen det kräva,. Vidare
skall England införa tull på vete med 2 sh. pr quarter, på smör med 15
sn. pr hundredweight, på ost med 15 procent av värdet och på koppaii
med 2 d. pr skålpund. Även ägg bli tullbelagda. •
I gengäld får England nya eller ökade preferenser på en hel del
varor, varibland återfinnas järn- ooh stålvaror. England förpliktar sig)
dessutom att ioke sänka den utgående tullejti à 10 procent pá tijnmer-,
såvida ioke Kanada går med därpå.
Gentemot Australien ooh Nya Zeeland förutses en höjning av
pa’rti-priserna på fruset kött i England. Sedan den inhemska produktionen
i första hand utvecklats, skola dominions erhålla ökade andelar av
importen. Till en början skall dock Australien begränsa sin export till
England så att den icke överstiger fjolåindts me,n hur regleringen skall
komma att se ut har ännu ej offentliggjorts.
Gentemot Sydafrika förbinder sig moderlandet att framlägga förslag
om tull på bl. a. apelsiner, grapefruit, persikor och a;nd|ra sydfrukter
i fråga om vilka Sydafrika är utsatt för konkurrens på den engelska
marknaden. Även sydafrikanska viner skola erhålla preferens. Vilka
engelska varor, som i Sydafrika skola preferensbehandlas, har
tillsvidare ej meddelats.
Newfoundlands fordran på preferens för järnmalm godtogs icke. Med
Irland kom ej någon uppgörelse till stånd, men moderlandets relationer
till den närmaste dominion äro ju för tillfället icke särdeles vänskapliga;
och dessa problem torde få vänta på sin lösning i a;nnat sammanhang.
Det är mer än handeln, som därvidlag måste foeihalnidlas. Det indiska
problemet är heller icke riktigt klart, men indiska varor synas støöla»
erhålla preferensbehandling.
Med de bristfälliga upplysningar, som hittills föreligga, är det ganska^
omöjligt att avgöra, om England eller dominions vunnit mest på
fördragen. Alltsedan England införde sina tullar har det varit så att
dominions varor i stor utsträckning kunnat införas till landet utan
att behöva betala tull, medan däremot de engelska varorna endast
undantagsvis åtnjutit motsvarande förmån vid export till dominions.
Fördelarna voro nästan helt på dominions sida.
Några siffror visa förskjutningen mellan tullfri införsel dels fråri
engelska länder och dels från främmande länder före och efter tullarnas
införande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
