Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 10 sept. 1932 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454 In- och utrikes
de radikala ingreppen, får man tyvärr aldrig upplysning om.
Slutligen har kultufbudgeten under dessa år gått upp med 29 milj. Det
är inte heller någon liten summa, men de 9 milj. försvinna strax,
eftersom de utgöra det extra statsbidraget för att lätta kommunernas
utgifter för skolväsendet. Av de 20 ha 3 gått till universitet ete,
3 till de allm. läroverken, nära 6 kostar den tillfälliga
löneförbättringen åt folkskolans lärare, och av de återstående 8 har den
"automatiska" höjningen i avlöningsanslaget till folkskolorna tagit de
5 milj. Var skola de där stora snitten göras? De som mest ha
sysslat med besparingsarbetet, torde vara de första att understryka
svårigheterna för verkligen radikala begränsningar.
Organisationsnämnden uttrycker sig i detta fall med stor försiktighet. Den vill
ha en grundlig utredning "beträffande var och en av de
utgiftsgrupper, vilkas beskärande kan komma ifråga". Den talar inte om
att vinna besparingar genom en radikal inskränkning av området för
det allmännas verksamhet. De sparsamhetsvänner, som tro att denna
senare väg är gångbar och den enda som kan leda till väsentliga
resultat, skulle säkerligen göra organisationsnämnden en tjänst, om
de ville ånge några sådana delar av statsverksamheten, som enligt
deras mening helt skulle kunna bortskäras. Tills sådana uppslag
föreligga — inte ens de radikalaste avrustarna torde tänka sig
möjligheten att bringa ner de militära utgifterna till noll — får väl
besparingsarbetet som hittills inrikta sig på att genom mera
ändamålsenliga anordningar minska kostnaderna för de nyttiga ting, som
det allmänna tag/t om hand för medborgarnas räkning, och som de
flesta nog vid närmare övervägande inte äro villiga att undvara.
I ENGLAND har till det yttre föga inträffat under de sista
veckorna och dock ha linjerna börjat klarna på ett till synes
avgörande sätt. Regeringen MacDonald sitter kvar, men den är icke
längre vad den har varit. Om den i början icke alldeles utan skäl
kunde kallas en nationell samlingsregering, måste den nu rubriceras
som en tämligen klar om inte höger- så dock protektionistisk styrelse.
Frihandlarna ha lämnat den. Snowden och de liberala ministrarna
ha äntligen funnit det omöjligt att fortsätta att vara ense om att
ha olika uppfattning. Att utbrytningen skulle komma förr eller
senare var givet, att den kom just nu har sin grund i
Ottawakonferensens förlopp och resultat. Det blev ett så otvetydigt inslående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
