Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 2 okt. 1932 - Alexander Schifrin: Ny stridsställning i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kapitalismen då ännu hade de stora borgerliga parlamentariska
partierna till sitt förfogande, medan den i dag jämte fascismens
inbördeskrigsarmé är hänvisad till blott den till presidentmakt upphöjda
statsapparaten, vilken söker rädda kapitalismen från ekonomiskt
sammanbrott och politiska faror. Men den tyska överhetsstaten av i
dag har inte samma tradition och organiska inre motståndskraft som
den vilhelmmska monarkin. Den är underminerad från höger och
vänster, ja, tillskuren efter presidentens personlighet och livstid.
Alltsedan sin tillkomst har denna feodal-militär-byråkratiska diktatur
visat förintelsens tecken.
Men restaurationen har ockuperat statsmaskineriet och hindrat
socialdemokratins framträngande i staten. Weimar-koalitionen skulle
i Preussen fylla en dubbel uppgift: utgöra den demokratiska
republikens maktpolitiska grundval och en huvudstödjepunkt för statens
antifascistiska politik. I Preussen ägde socialdemokratins centrala,
avgörande ingrepp i statsmaskineriet rum, det feodala
klassherraväldets under två århundraden utbyggda polis- och
förvaltningsapparat förnyades och reorganiserades. Statsstrecket den 20 juli sopade
maktpolitiskt undan detta Brauns och Severings verk. Republikens
ställning i Plreussen har icke kunnat motstå den politiska krisens
intensitet och varaktighet.
Socialdemokratins frihetskamp får ett viktigt socialt innehåll. Den
socialdemokratiska riksdagsfraktionens ekonomiska krav, som innebära
ekonomiskt-organisatoriskt systemskifte, vilja förverkliga den första
fasen i ett socialistiskt nybyggande. Den tyska kapitalismen utgör
Europas största kapitalistiska komplex, den är världens bäst
organiserade kapitalism. Att den socialistiska arbetarklassen fäller en dom
utan appell över den tyska kapitalismens sociala öde och förklarar
erövrandet av kommandoställena i den kapitalistiska världen vara en
nutidsuppgift är en vändpunkt av historisk betydelse. Den
ekonomiska demokratins program begärde i sina huvudpunkter utbyggandet
av den sociala rätten och utvidgning av den samhälliga verksamheten.
På grund av dessa trånga skrankor kunde det heller icke bli ett
politiskt kampprogram. Det nuvarande programmet går vida därutöver
och kräver samhällets förfoganderätt över det kapitalistiska systemets
centra, den tunga industrin och bankerna liksom en enhetlig
planmässig ledning av hela näringslivet. Detta program är ekonomiskt
revolutionärt. Intet annat socialistiskt parti i Europa går lika långt i
sina näringspolitiska krav.
Detta program är också ett politiskt kampdokument. Dess
agrarpolitiska del, kravet på samhällets övertagande av de stora godsen,
är riktad mot den feodala motrevolutionen. Och alla agrarfrågor
äro maktfrågor.
Detta program kan och måste verka direkt i den inrepolitiska
kampen. Såsom en kristallisering av en äkta socialistisk strävan måste
det bli en fana kring vilken massorna kunna samlas i sin kamp mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
