Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 2 okt. 1932 - Från läsarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från läsarna 575
Höjd stat för kommunala arbeten eller för fattigvården?
Tiden för upprättandet av de kommunala statförslagen är inne, och
man har säkerligen på många håll svårigheter att få inkomst och
utgiftssidorna att gå ihop utan att allt för mycket behöva taga
skattebetalarnas hjälp i anspråk. Den mest bidragande orsaken till att det allmänna
mera än tidigare måste anlitas är givetvis den stora arbetslösheten, som
blivit en följd av den svåra kris vi nu befinna oss uti.
1 Att det allmänna på det ena eller det andra sättet, mer och mindre,
måste träda hjälpande emellan är också självklart, då man ju inte utan,
vidare kan lämna en samhällsmedborgare, som utan egen förskyllan
råkat komma i arbetslöshet och nöd, ensam och ohjälpt med familj och
allt. Det allmänna måste träda mellan och därför ställer sig särskilt
vid statförslagens uppgörande frågan: är det bättre att höja utgifterna för
igångsättandet av kommunala arbeten för de arbetslösa eller är det
bättre höja staten för fattigvårdsändamål.
Det kan kanske för en del förefalla märkvärdigt att denna
frågeställning göres, men den är ganska vanlig på sina håll. Man resonerar som
så, att ge vi litet mera till fattigvårdsändamål är det bättre än att vi
anslå medel till kommunala arbeten, ty vi ha lättare att sätta spärr när
det gäller fattigvården än det ’kunde bli, om vi började att i större
utsträckning gå in för kommunala arbeten.
Frågan ses ur ögonblickets synpunkt och man tar inte i beaktande de
saker, som självklart följa om man går in för att ordna arbeten även om
kommunens ekonomi vid tillfället skulle bli något mera anlitad än när
det offras något mera på fattigvårdsstaten. Vi kunna tänka oss en
kommun, som har ungefär hundratalet arbetslösa, vilka inte under den
kommande vintern och sommaren av allt att döma ha möjlighet erhålla
sysselsättning. Vägen till A. K. är stängd och det blir (kommunens sak att
på ena eller andra sättet ordna för dessa arbetslösa och deras
familjer. En del av de kommunala förtroendemännen hålla före, att man inte
(skall gå in för att ordna med några nya arbeten för dessa arbetslösa,
utan att man i stället sikall låta dem anlita fattigvården efter prövning
från fattigvårdsstyrelsens sida. Motiveringen är den samma som tidigare
pekats på i denna artikel nämligen att man skall ha en bättre spärr för
de kommunala utgifterna, än om man skulle gå in för att beträda
arbetsvägen. Om förslaget om fattigvårdsvägen går igenom betyder det,
att kommunen har att utan motprestation från den hjälpmottagandes
sida utbetala en inte oväsentlig summa. Den andra vägen skulle vara
art ordna med (kommunala arbeten. Vi kunna tänka oss att den kommun
det gäller har stora skogar, som inte på långliga tider, ja kanske inte
någonsin, fått den ans och vård de skulle behöva. Nu anse vissa av
kommunalmännen att det vore betydligt förnuftigare om kommunen ginge
in för huggningar, röjningar och dikningar på dessa skogar, menande art
detta inte skulle bli att kasta bort pengarna utan i stället skulle bli ett
kapital som i framtiden gott skulle förränta sig. Från den andra kanten
kan man inte riktigt förstå dessa synpunkter. Man har ju inte möjlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
