Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 3 dec. 1932 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN- OCH UTRIKES
3. 12. 32.
DEN POLITISKA BAROMETERN står på ostadigt, och någon
avgörande förändring i ena eller andra riktningen är knappast
att vänta, förrän regeringen kommit fram med sina förslag till den
stundande riksdagen. Då lär det väl någorlunda snart visa sig, om
ett flertal kan vinnas för de socialdemokratiska linjerna vid
bekämpande av krisen, eller om i dess ställe en gemensam borgerlig front
kan skapas. De mellangrupper, som ha avgörandet i sin hand, äro
förmodligen inte själva på det klara med vilken ståndpunkt de
slutligen skola välja, och såtillvida kunna förklaringarna vara uppriktigt
menade, att man ställer sig avvaktande och vill sakligt pröva vad
regeringen har att föreslå. Men den ovisshet man låter komma till
synes ifråga om de allmänna riktlinjerna för regeringens politik, är
något för stor för att icke vara spelad. Både socialdemokraternas
valprogram, den nya regeringens förklaring vid sitt tillträde och de
uttalanden, som sedermera gjorts av statsministern och andra
regeringsledamöter, ha givit ganska klart besked om det väsentliga, och
det tjänar foga till att låtsa, som om man vore beredd på
propositioner, som ungefär lika bra kunde ha lagts fram av en regering ur
högern, bonde förbundet eller de frisinnade.
ATT SPARA ELLER ICKE SPARA är fortfarande det
ofrånkomliga temat i alla diskussioner om vad som kan göras mot krisen
och arbetslösheten. Och allt under det att den stora allmänheten, även
den man brukar kalla borgerlig, blir mer och mer misstrogen mot
den förenkling av en invecklad fråga, som ligger i att dela upp
mänskor och partier i slösaktiga getter och sparsamma får, fortsätter en
hel del av den borgerliga pressen att trampa de gamla spåren,
tydligen i förvissning om att här ha en säker väg till att misskreditera
sina socialdemokratiska motståndare. Frågan är om inte de
borgerliga sparsamhetsivrarna få vara beredda på ett obehagligt
uppvaknande. Det är inte omöjligt, att socialdemokraterna i valet gjorde en
hel del av sina vinster på de borgerliga gränsmarkerna, just genom
ait hävda det sunda förnuftets rätt att i denna grundläggande fråga
göra rent hus med gammal ekonomisk vidskepelse. Det är en allt
större skara, som vägrar tro, att ett folk övar sparsamhet genom att
37 Tiden N:r jo, /çj2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
