Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 3 dec. 1932 - Sigfrid Hansson: Byggnadsgillena — ett tioårsjubileum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Byggnadsgillena — ett tioårs jubileum 587
Gillena skulle särskilt lägga sig vinn om att medverka till en sådan
rationalisering av byggnadsindustrin, att säsongarbetet avskaffades.
Det borde, menade man, ligga i såväl samhällets som
byggnadsarbetarnas intresse att största möjliga kontinuitet i arbetet eftersträvades,
ty endast på så sätt kunde en ekonomiskt förnuftig ordning ifråga
om byggnadskostnaderna åstadkommas. Vidare skulle gillena sätta
en ära i att slå vakt om yrkesskickligheten och sörja för att ett både
kvantitativt och kvalitativt gott arbete utfördes.
Experimentet med dessa byggnadsgillen följdes med stort intresse
icke blott i England utan även i andra länder. Under de första
åren gick det förträffligt, men småningom råkade gillena i
svårigheter, dels därför att man icke hade med tillräcklig framsynthet sörjt
för finansieringen av den omfattande verksamheten och dels på grund
av att ledningen lade större vikt vid ett doktrinärt socialistiskt
principrytteri än vid hänsynen till praktiska förhållanden. Det gick
slutligen så långt, att gillena i Londondistriktet nödgades överlåta sin
rörelse åt en privat firma. Med andra ord, experimentet
misslyckades i byggnadsgillenas hemland.
I vårt land och i Tyskland och Österrike har det slagit bättre ut.
Där har man också aktat sig för att låta teoretiserandet taga
överhanden. Man har framförallt varit angelägen om att lägga
experimentet på en praktisk bog.
I Tyskland framträdde dåvarande stadsbyggmästaren i Schöneburg,
dr Martin Wagner, som pionjär för byggnadsgillesidén. Detta skedde
1919. Wagner lade stor vikt vid att åstadkomma ett samarbete
mellan alla inom byggnadsindustrin sysselsatta: arkitekter, ingenjörer,
verkmästare, förmän, förvaltningspersonal och arbetare. Han
uppgjorde en plan till en ny produktionsorganisation, som slutligen
förverkligades av huvudsakligen byggnadsarbetarnas förbund och
fackföreningar. Den bär namnet Verband sozialer Baubetriebe (De
sociala byggnadsföretagens förbund). Denna organisation bildades på
hösten 1920, och dr Wagner blev dess främste man.
Byggnadsfackförbunden ställde sig redan från början ekonomiskt stödjande bakom
densamma. Juridiskt sett fick den formen av ett aktiebolag, i vilket
endast arbetarorganisationer (begreppet arbetare taget i vidsträckt
bemärkelse) och sociala byggnadsföretag fingo teckna aktier.
Verband sozialer Baubetriebe skulle ha till uppgift att
affärsmässigt och tekniskt bistå de av byggnadsarbetarfackföreningarna skapade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
