Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 3 dec. 1932 - Sigfrid Hansson: Byggnadsgillena — ett tioårsjubileum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Byggnadsgillena — ett tioårsjubileum
589
av byggnadsmetoderna och arbetssätten samt planmässig utbildning
i syfte att höja yrkesskickligheten.
Naturligtvis har de tyska byggnadsgillenas verksamhet varit
beroende av de allmänna ekonomiska förhållandena i landet. Följaktligen
har den också under de senaste åren inskränkts. I slutet av 1929
rapporterades 130 lokala byggnadsgillen. Den 31 december 1931 voro
alltjämt 128 gillen i verksamhet. Under 1929 sysselsattes i
genomsnitt 17,700 arbetare och anställda hos gillena och under 1931 i
genomsnitt 10,100. Under högsäsongsmånaderna sysselsattes 1929 över
23,000 arbetare och anställda, medan motsvarande summa 1931
uppgick till något över 17,000. Lönesumman var 1929 uppe i 46,600,000
rmk och 1931 utgjorde den 21,800,000 rmk. Omsättningen belöpte
sig 1929 till i runt tal 137,5 miljoner riksmark. I slutet av samma
år utgjorde gillenas sammanlagda aktiekapital 5,8o miljoner riksmark.
Det aktiekapital, som Verband sozialer Baubetriebe förfogade över,
utgjorde 4 miljoner riksmark.
Under de till Verband sozialer Baubetriebe hörande distrikts
förbunden sortera en del materialfabriker m. m. 1930 funnos i deras
ägo sex tegelbruk, fyra snickerifabriker, tre sågverk, tre
konststens-fabriker, tre sandtag, ett cementgjuteri, två stenbrott och en kisgruva.
Självklart förfogade byggnadsgillena över tillräckligt antal
måleriverkstäder, bleck- och plåtslagerier, rörledningsverkstäder ete.
Även i Österrike finnas som sagt byggnadsgillen. I Wien bildades
1921 en organisation i bolagsform, benämnd Die Baugesellschaft
Grundstein. 1929 utgjorde aktiekapitalet 500,000 schilling. De under
denna organisation sorterande gillena sysselsatte t. ex. 1928 3,900 och
1931 1,895 arbetare.
Efter den nu lämnade redogörelsen för byggnadsgillena i utlandet
torde några uppgifter om hur man planlagt de svenska
byggnadsgillena böra lämnas.
Initiativet till dessa gillen togs 1921, sedan en av
Landssekretariatet utsedd studiedelegation besökt England. Inom
byggnadsarbetar-fackföreningarna ställde man sig till en början ganska skeptisk mot
gillesidén. En av Landssekretariatet utsedd kommitté fick emellertid
i uppdrag att utarbeta program och mönsterstadgar för
byggnadsgillen. Dessa ha sedermera lagts till grund för de stadgar, som
upprättats för byggnadsgillena i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Enligt desamma skola gillena bildas av
byggnadsarbetarfackförenmg-arna inom respektive kommuner. Varje fackförening skall bidraga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
