Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 3 dec. 1932 - Sigfrid Hansson: Byggnadsgillena — ett tioårsjubileum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Byggnadsgillena — ett tioårsjubileum 593
icke skulle få företagas efterhand som arbetena blevo fullbordade och
då nya arbeten icke omedelbart kunde igångsättas. Uppenbart
självsvåld förekom i detta avseende. Det gick så långt, att hela
arbetsstyrkan hos ett gille tilltvingade sig en fridag med full avlöning för
att bevista en kapplöpning! Detta självsvåld kostade gillet 1,200 pund
sterling, alltså över 20,000 kronor.
De tyska byggnadsgillena startade icke under så gynnsamma
förhållanden som de engelska — de hade sålunda icke ett av regeringen
uppgjort bostadsbyggnadsprogram att förlita sig på — men de åtnjöto
däremot de stora byggnadsarbetarförbundens ekonomiska och
moraliska stöd och lyckades att såsom ledare för den centrala
förvaltningen erhålla personer med förstklassig teknisk och merkantil
utbildning och praktisk erfarenhet. I motsats till de engelska ledarna
läto den tyska gillesrörelsens förgrundsmän icke locka sig in i en
labyrint av mer eller mindre verklighetsfrämmande teorier utan satte
en ära i att anpassa såväl organisationen som verksamheten till
faktiska förhållanden. De räknade icke med, att gillena skulle bli
gynnade av stat och kommun utan gingo ut ifrån att de måste söka sin
lycka i hård konkurrens med byggnadsindustrins övriga
entreprenörer. Deras framgång gjordes helt och hållet beroende av deras egen
förmåga att med hjälp av en högt kvalificerad arbetsledning och
arbetarkår vinna allmänhetens förtroende. Och det förefaller som
om de lyckats.
De få byggnadsgillen, som finnas i vårt land, äga starkt
släkttycke med de tyska gillena. De äro emellertid icke förenade i en
centralorganisation. Huruvida en organisation kommer att bildas
vet man inte. Gillena befinna sig ännu på experimentets stadium.
Deras verksamhet har hittills varit i hög grad beroende av
hyresgäströrelsens bostadsproduktion. Att denna rörelse i så stor utsträckning
anlitat dem torde väl ha berott därpå, att det befunnits vara
ekonomiskt fördelaktigt. Man har ju bl. a. kunnat eliminera strejkrisken,
ty eftersom gillena äro fackföreningarnas företag kan det icke gärna
komma ifråga, att de hos gillena anställda skola strejka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
