Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 30 jan. 1933 - Händelser och spörsmål - De offentliga utgifterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 Händelser och spörsmål
ter, Japan, Sverge, Finland och ett par andra småstater. Frän
Frankrike föreligga uppgifter om statsutgifterna alltifrån nyare tidens början,
från England något så när säkra uppgifter alltifrån 1638. Siffrorna från
de övriga staterna äro från betydligt senare tid, men de ge ändå en viss
inblick i deras statsekonomiska utveckling.
1515 voro Frankrikes statsutgifter 72 milj. fr., 1914 voro de 5,191
milj. fr., 1925 voro de 34,186 milj. fr. och 1930—31 52,279 milj. fr.
Utom på en del omständigheter, som komma att diskuteras längre
tram, beror den våldsamma ökningen på penningvärdets fall.
De engelska statsutgifterna voro 1485—1509 i medeltal 400,000 pund,
tiden 1558-1603 500,000 pund, under Karl den I:e (1625-1649)
896,000 pund. Under Cromwells protektorat voro de i genomsnitt 2,2
till 3 milj. pund. 1688 voro de 2 milj. pund, 1914 197,4 milj. pund,
1925—26 826,1 milj. pund, 1930—31 865,8 milj. pund.
Författaren finner att en kolossal ökning av statsutgifterna utmärker
alla stater alltifrån den tid, det över huvud finnes några budgetära
uppgifter bevarade. Företeelsen är lika påfallande i det
individualistiska England som i tsartidens Ryssland och i det halv-feodala Japan,
i Amerikas förenta stater, i Preussen, överallt. Vad vårt eget land
beträffar, ha våra statsutgifter ifrån 1850 till 1913 stigit 12 gånger,
och i Finland har ökningen under samma tid varit ungefär lika stor.
Däremot visa de franska och engelska budgeterna under samma tid blott
en tre-fyrfaldig ökning.
Till vilka ändamål denna ökning har gått, utreder författaren ej i
detalj. Men utgifterna för försvaret och skulderna sluka
lejonparten av budgeten. Sålunda uppgingo dessa utgifter 1925—26 i England
till 72,2 o/o, i Frankrike till 77,4 o/o, i Belgien till 64,6 o/o, i Italkn
till 61,7 o/o. Emellertid finner författaren det vara uttryck för en
alltför stor generalisering att draga den slutsatsen, att de offentliga
utgifternas ökning huvudsakligen skulle bero på utgifterna för rustningar,
krig, krigsskulder och krigsskadeersättningar. Länder som Sverge och
Schweiz, som åtnjutit förmånen av en långvarig fredlig utveckling, visa
en lika utpräglad tendens till de offentliga utgifternas ständiga växt.
Förklaringen till företeelsen ligger väsentligen i den sociala omdaning, som
under det sistförflutna århundradet varit genomgripande i alla ländermed
västerländsk kultur.
Efter samma metod undersöker författaren representativa staters
kommunala utgifter, men då uppgifter om dem blott föreligga från de
senaste decennierna, måste han begränsa framställningen till en relativt
kort period. Det tillgängliga materialet visar emellertid, att de
kommunala utgifterna vuxit i ungefär samma proportion som de statliga. Till de
offentliga utgifterna räknar författaren också sådana utgifter, som staten1
genom lagstiftning ålagt medborgarna, t. ex. utgifterna för
socialförsäkring, sjukförsäkring, invaliditetsförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, etc.
i de länder, där dessa försäkringar genomförts. Dessa försäkringar
uppgingo t. ex. i England 1928—29 till c:a 10 o/o av statens utgifter. I
Frankrike var denna siffra 1930 enl, författarens källor 20 o/Of
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
