Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 5 mars 1933 - Händelser och spörsmål - Den danska krishjälpen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 175
Den torde väl dock icke till en början kunna inbringa några större
summor.
I övrigt skola nödiga medel anskaffas genom en skärpning av skatten
på förmögenhet. Det är samma väg, som man föreslagit hos oss, även
om man här tänkt sig att denna förmögenhetsskatt skulle utgå i form
av arvsskatt. Man kan naturligtvis diskutera vilken form, som är den
bästa och har de minsta nackdelarna, men det( torde icke saknas skäl,
som tala för att vår metod därvidlag kan vara att föredraga. Dessutom
skall man i Danmark som hos oss ta ut en extra inkomstskatt.
Skillnaden är bära den, art medan den hos oss utgår som en självständig skatt,
skall den i Danmark tas som ett extra^ kvartals skatt enligt vanliga
grunder för inkomstskatten.
Endast den kommande utvecklingen kan ge svar på; frågan om alla
dessa åtgärder också komma att ge det resultat, man väntar. Det kan
naturligtvis resas en hel del invändningar mot en del punkter. Sålunda
kan man väl på lagstiftningsväg bestämma, att viss lön skall utgå, men
man kan knappast tvinga företagare att fortsätta med* sin verksamhet,
ifall den icke lämnar vinst. Om arbetslösheten, som redan uppgår till
bort mot 200.000, därför löper risk att ytterligare ökas, må vara en
öppen fråga. Det kan naturligtvis också sägas åtti om lantbruket har
svårt för att avsätta sina produkter utomlands ochf mera hänvisas till
den inhemska marknaden, så borde minskad köpkraft från den stora
massan konsumenters sida medföra, minskad avsättning även där. Kan
man nu genom att höja importvarornas pris rikta efterfrågan mera mot
inhemska produkter, bör en konserverad köpkraft bland arbetarna i
rätt stor utsträckning komma jordbrukarna till godo. Importvarornas
pris stegras genom den nedskärning av kronvärdet, som ingick i
programmet och som omedelbart verkställdes. Genom att kursen stegras
både i fråga om guldvalutor och i fråga om pundet, som ju förut legat
endast obetydligt över sitt parivärde, borde detta medföra minskad
import och samtidigt en underlättad export. Därvid har man ju emeller-*
tid också att räkna med de länder, diti man exporterar. Det är icke
känt i vad mån man gjort sig underrättad om Englands åsikt om
valutadeprecieringen, men då England är den huvudsakliga avnämaren av den
danska produktionen och man dessutom tänkt sig att lägga upp ett lån’
på den engelska marknaden, får man väl förutsätta, att vissa trevare
gjorts. England kan ju på ett sätt heller icke ha något emot att till
billigt pris få köpa de nödvändiga livsmedel, som hämtas från Danmark.
Om krondeprecieringen icke alis, skall komma till synes inom landet,
är väl för tidigt att yttra sig om. Även om den så gör, vore det kanske
ingenting att gråta över. Det skulle visserligen sänka levnadsstandarden:
för folk med fasta löner, och enligt förlikningen bli också arbetslönernas
fasta, men det skulle också medföra att nominellt oförändrade skulder
skulle bli lättare att bära. Över huvud taget får man nog erkänna, att
om en svag prisstegring inträder, bör den icke; ses med oblida Ögon.
Vad man förloirar i inkomst pr vecka, vinner man måhända i säkrare
sysselsättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
