Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 31 aug. 1933 - Litteratur - Herbert Agar: The american presidents
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Harding. Det viktiga med hans regim menar han vara, att allmänheten
upphört att reagera mot skandalerna. Vice presidenten, som stillatigande
åsett korruptionen, valde man utan vidare till president, och Hoover hade
dock varit Hardings minister utan att ha funnit anledning vare sig att
rikta uppmärksamheten på vad som försiggick eller att dra sig undan den
grupp av tjuvar, som han råkat in bland. Förf. anser, att dessa båda
endast ännu klarare visat behovet av en nydaning inom Amerikas politiska
liv.
Över huvud taget är förf. mycket kritisk mot de skildrade. Det är 29
personer i hela galleriet. Av de första sju räknar förf. att sex voro män
med framträdande förmåga, medan av de sista 22 blott fyra kunna räknas
över genomsnittet för en helt vanlig politiker. Ibland voro de för övrigt
inte politiker alls och råkade därför under de mest besynnerliga
inflytanden. Till de stora räknar han då den förste Roosevelt och Wilson,
vilkas val han tolkar som en protest mot händelsernas utveckling, men
— fortsätter han — protestens effektivitet kan utläsas därav att efter
Wilson kom — Harding.
Just nu, då Amerika verkligen synes i färd med att slå in på helt nya
vägar, att radikalt och måhända definitivt bryta med det gamla, kan en
sådan här bok vara av ett alldeles speciellt intresse. Linjerna klarna
åtskilligt, sedan man läst om dem, som tidigare stått i spetsen för landet och
fått Agars karakteristik. Väl torde man kunna våga påstå, att hans
omdöme i några fall är något för onyanserat, men det bidrar strängt taget
endast till att göra reliefen starkare och mena framträdande. Bildens
klarhet lämnar i varje fall föga övrigt att önska på de flesta punkter.
Tag till exempelvis den mycket omstridde Jackson. Han gifte sig i
slutet på sjuttonhundratalet med en förut gift dam, vars äktenskap
rapporterats upplöst i en annan stat. Sedermera blev det känt, att
skilsmässan aldrig blivit riktigt klar, men gud nåde den, som vågade häntyda
på att äktenskapsbrott kunde ha blivit begånget. Jackson utkämpade
dueller och sköt bl. a. ned en person under dramatiska omständigheter.
Motståndaren var en skicklig skytt. Jackson beslöt därför att låta
honom; skjuta först och skottet gick genom bröstet men missade hjärtat.
Därefter lade Jackson an. Skottet klickade. Sekonderna beslöto, att han
skulle ha rätt till ännu ett skott, om han ville. Det ville han och nu
klickade det inte, utan motståndaren dödades. Efteråt förklarade Jackson:
Jag skulle ha träffat honom, om han så skjutit mig genom hjärnan. Då
hade Jackson redan suttit både i representanternas hus och i senaten och
varit medlem av Tennessees högsta domstol.
Detta som ett exempel på framställningens livlighet. Bokens värde
ligger som sagt dock snarare däri, att man får en bestämd bild av de
stora och varaktiga brytningarna mellan de olika politiska systemen,
mellan den ursprungliga agrarrepubliken och den uppväxande industrialismen,
mellan demokrati och plutokrati, mellan söder och norr. Kampen är inte
slut, fast linjerna blivit delvis annorlunda, men den har kanske kommit
till sitt avgörande skede.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
