Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 27 okt. 1934 - Erik Törnfelt: Friheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gärna från statsmakternas sida att bedöma dess farlighet efter den
offentliga propagandans framgångar, och äro dessa obetydliga,
förbiser man lätt omfattningen och betydelsen av den verksamhet, samma
krafter samtidigt bedriva på smygvägar. Det nyss förrättade
landstingsmannavalet visade att nazisterna som parti äro tämligen
betydelselösa. Men vem vet vilken omfattning dessa frihetsfientliga
krafters verksamhet dock kan ha nått på underjordiska vägar, särskilt
inom officerskåren?
Bolsjevismen är lika frihetsfientlig som nazismen. Men den
sistnämnda diktaturvarianten är farligare just därför, att den har
möjligheter att i viss mån suga till sig militärbefälets sympatier, vilket
bolsjevismen inte har — låt vara att den i stället kan påverka en
del av manskapet. Om det en dag verkligen skulle gälla ett
avgörande för eller emot folkfriheten, vore en opålitlig officerskår något
av det farligaste man kunde råka ut för.
Man ser sålunda, att frågan om på vilket sätt och med vilka
medel folkfriheten bäst kan skyddas och försvaras är en komplicerad
fråga. Å ena sidan måste de reglerande krafter vara i funktion,
som genom en förnuftig begränsning skydda friheten från
självförintelse, men å andra sidan måste man tillse att denna begränsning
icke sträckes så långt att legitima frihetsprinciper kränkas. Om man
slår fast som ett axiom, att friheten är vår dyrbaraste gemensamma
egendom, som under alla förhållanden måste försvaras, så skall man
också samtidigt finna att ingen annan del av de tillgångar, som
innefattas i vårt samhällsskick, företer en sådan spröd ömtålighet, som
just friheten. En åtgärd som avser att skydda den, kan i stället
skada den, liksom också en på föregiven frihetsprincip grundad
underlåtenhet att företaga skyddsåtgärder i längden kan visa sig
riskabel. Man måste därför gå fram med stor försiktighet och noga
pröva vägar och medel. Om ett hotande läge en dag skulle påkalla
kraftåtgärder till frihetens skydd, gäller det inte bara att beslutsamt
slå till och slå hårt, utan också att slå åt rätt håll och på rätt sätt.
Frihetens säkraste värn och fäste bygges dock lyckligtvis inte
endast genom maktmedel. Det bygges även genom de reformer och
åtgärder, som avse att skapa ökad trevnad och trygghet åt folkets
stora flertal. Det bygges genom samverkan till gemensamt bästa
mellan olika samhällsgrupper. Och det vinner sin ogenomträngliga
fasthet genom upplysningens värmestrålar. Det ideella arbete för
höga mål och det uppbyggande samhällsarbete, som utföres i frihetens
anda, bidrager mera än direkta lagpåbud till att trygga folkfrihetens
bestånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
