Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12, 22 nov. 1934 - Olof Kinberg: Socialarbetarens behov av insikter i psykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plägar vara följden av en stor psykologisk olikhet, uppstå en viss
immunitet mot miljöns inflytelser. Sålunda kan individen mer eller
mindre fullständigt avstänga sig från en sådan miljö och därmed
undandraga sig dess goda eller dåliga inflytelser. Detta gäller inte
bara vuxna utan också barn. Det är en känd sak att mycket
originella och begåvade barn ha en säregen förmåga att hålla sig
obesmittade av miljön, även när denna är dålig och depraverad. Man
erinre sig det klassiska litterära exemplet härpå från Dickens’ Oliver
Twist. Ehuru Oliver under lång tid var i händerna på mr Fagin
och föremål för utbildning i dennes skola för ficktjuvar, tog han
egentligen aldrig någon skada av denna depraverade miljö.
Vid varje miljöbedömning har man att göra med ännu en viktig,
imponderabel faktor, som bidrar att göra resultaten ovissa,
nämligen undersökarens, här socialarbetarens, egen personlighet. I vad
mån äro hans iakttagelser och undersökningar riktiga? I både
iakttagelser och värderingar ingå ju omdömeselement och därmed en
subjektiv faktor, som alltid betyder att iakttagelsen och värderingen
är i någon mån, stundom i mycket hög grad, missvisande. Varje
omdöme som en människa fäller om en annan människa eller en sak
är sålunda i första hand och alltid ett omdöme, en upplysning, om
henne själv. Huruvida det också är en upplysning av något värde
om den andra personen eller om saken, det är något som i varje
fall måste prövas. Resultatet av prövningen beror på vissa
individuella konstanter hos den som fällt omdömet, här alltså
socialarbetaren. Det beror på beskaffenheten av hans intellektuella apparat,
på hans kunskaper på arbetsområdet ifråga, hans tidigare
erfarenheter från liknande fall, det beror vidare på hans emotionella liv,
på hans personliga inställning till de människor han har att yttra
sig om, hans psykologiska talang, hans moraliska värdesystem o. s. v.
Felkällorna förstärkas även på ett annat sätt. I den mån
undersökarens kunskap om miljön inte består i rena iakttagelser utan
också av upplysningar, lämnade av andra, kommer hans attityd mot
dessa att i hög grad influera på upplysningarna. Är hans eget
uppträdande sådant att det framkallar en reserverad eller rent av
reticent attityd från hans interlokutörer så får han inte mycket veta,
och de lämnade upplysningarna äro sannolikt i en viss riktning
förvanskade. Är undersökaren däremot sådan att han har lätt att komma
i kontakt med människor, att han inger förtroende, har förmågan
att få människor att tala, förstår att i blinken fatta den dialektiska
situationen, så att han hugger in i det rätta ögonblicket, när han ser
en glugg i resonemanget, så kan han få veta inte fem eller tio, utan
hundra gånger så många och så mycket riktigare saker om en viss
miljö.
En mycket stor roli spelar också undersökarens moraliska attityd.
Det är en erfarenhet som ideligen bekräftas att så snart en
människa finner att en annan intar en moraliskt klandrande hållning till
henne själv och hennes miljö, så har detta till följd att hon känner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
