Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 24 april 1935 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes
229
tillgångar på t. ex. försvarsändamål av olika slag. Vi kunna
antagligen icke undkomma dessa senare utgifter men nog bör det vara
vår främsta strävan att hålla dem inom rimliga gränser. Ju större
del av vår årliga inkomst vi låta gå till sådana ekonomiskt sett
improduktiva ändamål, ju mindre få vi över för förbrukning i övrigt
och ju lägre levnadsstandard måste vi nöja oss med.
leke minst i nuvarande läge böra vi söka hålla huvudet kallt. Ingen
kan vara blind för att viljan att ställa till ohägn vuxit, och givetvis
kan också vårt land råka bli indraget i en militär konflikt. Vårt
närmaste mål synes dock icke böra vara att söka göra oss till en
faktor i spelet utan att efter bästa förmåga företräda besinningen.
Någon avgörande roli militärt sett kunna vi knappast komma att spela.
Därtill kommer att oklarare har väl läget tidigare icke varit.
Redan det borde vara ett skäl för oss att först och främst avvakta
klarhet, ty att väpnad konflikt skulle utbryta inom en snar framtid
får väl dock betraktas som mindre sannolikt.
KONFERENSEN I STRES A bör ha verkat något lugnande på
sinnena. Om den innebär något, är det, att fronten mot en eventuell
fredsstörare, vilken alla synas vilja identifiera med Nazi-Tyskland,
blivit fastare. Väl divergera meningarna om bästa sättet att säkra
freden, men själva viljan att bevara den uppge sig alla hysa, fast
somliga mena den hårda och fasta politiken vara den bästa, medan
andra tro sig komma längre med eftergifter och överenskommelser.
Att de nordiska länderna hävda den senare uppfattningen borde vara
på förhand klart och det är uteslutande glädjande, att deras
representant, den danske utrikesministern, vid behandlingen av den
franska protesten mot Tyskland i Geneve, avhållit sig från att rösta.
Något mera kunde han knappast göra, enär enhällighet kräves vid
dessa beslut, men det har dock sagts ifrån, att det icke är en allmän
vilja att utestänga Tyskland från N. F. den dag landet kan vara
villigt att återvända till samarbete och uppge sin isoleringspolitik.
Det är icke lätt att ånge vart Tyskland innerst syftar. Utanför
landets gränser är det svårt att se hur hopp om framgång kan hysas
för strävanden, som strida mot samtliga andra staters intressen och
önskemål, men det nazistiska resonemanget synes ju ofta blottat pä
all logik, så man bör kanske inte vara alltför säker om den
kommande utvecklingen.
Mycket tyder på att svårigheterna torna upp sig inom landet. Föga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
