Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 juli 1935 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
328
In- och utrikes
Det är en smula oklart hur man på högerhåll tänkt sig att
eventuella allianser med andra partier skola ordnas. Det kan väl inte
gärna verka lockande på de tänkta bundsförvanterna — ty att
högern skulle hysa någon åstundan att möta väljarna ensam torde få
anses ganska uteslutet med kännedom om partiets karaktär — om
högern som partibeteckning under kartellnamnet skulle använda
sig av Svensk samling, men å andra sidan måste det ju verka en
aning väl förtänksamt, om det ena partiet långt i förväg tar sig för
att bestämma om kartellbeteckningen medan det eller de andra
endast ha att foga sig.
Om de nu foga sig ens så långt att de under någon beteckning
äro villiga att släpa på den dödvikt, som en allians med högern bör
vara. Det är ju god tid än att överlägga om allianser vid ett val
hösten 1936, men inte ens det konservativa folkpartiet synes odelat
vara så värst böjt för att blint fortsätta i de gamla hjulspåren.
Visserligen har man den goda motiveringen, att alla medel böra vara
tillåtna för att hindra den hittills så framgångsrika
soicaldemokra-tiska politiken, men det är ju inte alldeles säkert, att väljarna hysa
samma uppfattning. Däremot torde man inte längre kunna motivera
sin uppslutning åt höger med att hänvisa till socialdemokraternas
samgående med vare sig kommunister eller kilbomspartiet. Hade
t. ex. socialdemokrater och kilbomsgruppen haft samma uppfattning
om hur de aktuella problemen borde lösas, skulle vi för vår del
visserligen icke haft något emot att som svar på en borgerlig allians
även vidga fronten på arbetarsidan, då det s. k. soicalistiska partiet
väl numera får anses som ett demokratiskt parti. Men som sakerna
ligga till vore det ganska orimligt, om ett samgående mellan
socialdemokrater och kilbomspartiet skulle övervägas. I alla viktiga
frågor under den gångna ekonomiskt kritiska perioden har
kilbomspartiet varit att finna på motståndarsidan och det finnes då ingen
som helst anledning att just vid valen etablera koalition. Lika
onaturlig är f. ö. den borgerliga fronten, ty något enigt borgerligt
uppträdande i riksdagen har man ju minst av allt kunnat tala om. Väl
har folkpartiet blivit allt svårare att skilja från högern, men någon
differens finns väl alltjämt, fast man med hr Wohlin kan ställa sig
frågande till folkpartiets betydelse och uppgifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
