Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 juli 1935 - Lars Madsen: Norskt-finskt-danskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
Lars Madsen
tala om de gamla isländska sagorna, som ofta voro familjens
högläsning. En gång vid 8—9 år kom hon hem med en modern tysk
barnbok. Modern fick se den, läste den och sände flickan och boken
tillbaka till skolan med orden: "Saadan noget gyselig bras vil jeg
minsandten ikke ha at du spilder din tid paa. Og vulgær er den i
hele sin tankegang. Det er riktignok ogsaa noget at læse høit for
jer unger — Gud hvor I maa bli dumme hvis I skäl faa meget tillivs
av den tønde!"
I denna modernt avancerade, intellektuella och även i religiösa
ting självständiga miljö fick Kristin Lavransdatters författarinna sin
betydelsefullaste skolning. Hemmet är skildrat både i den närbild
barnaögonen fick och med det perspektiv åren kunnat ge och ger
nyckeln till mycket i Sigrid Undsets karaktär och författargärning.
Boken är berättad med Undsets moderliga humor, utan
sentimentalitet och med den starka sanningsdrift, som redan var barnet Undsets
kännemärken. Vad Undset skriver har det upplevdas självklarhet,
hennes skildring är så fantasirik, så yppigt bemängd med allt det
irrationella, som bildar levande liv, att man obetingat tror på det.
Ronald Fangen är en helt annan författartyp. Han har inte
i samma bemärkelse skapande fantasi, han är konstruktiv, man
märker planen och schemat i hans verk kanske väl mycket, och han
vädjar speciellt till läsarens intellektuella själsförmögenheter. Men
man kan inte komma ifrån, att den maskerade diskussion han håller
med läsekretsen är utomordentligt intressant. Detta gäller inte minst
hans sista bok "Mannen, som elsket rettferdigheten".
Som alltid hos Fangen är det ett moraliskt tema som diskuteras,
här dock mer rakt på sak än vanligt. Striden står mellan
rättfär-dighetskravet och det kristna kärleksbudet och striden förkroppsligas
i en tysk skomakarmästare, som i kampen för sin rätt och rätten
överhuvudtaget bringar sorg och olycka över sig själv och sina
närmaste. Skomakarmästarens utveckling, man skulle kunna säga från
gamla till nya testamentet, är en psykologisk konstruktion över ett
rättsfall, som Fangen funnit återberättad i ett tyskt juridiskt arbete,
en konstruktion som är fullföljd med en envis konsekvens och som
förefaller bestickande.
Det är frappant, hur mycket Freud et consortes ha betytt i norsk
romankonst, lärdomarna förefalla mer allmänt anammade än i
svensk litteratur. Denna bok kan karakteriseras som en diktares
konkretisering av ett psykoanalyserat fall, man får bevittna både
hur knutarna knytas i själens undermedvetna och hur de lösas upp
igen, man får sitt lystmäte av typiska drömmar, ja, till och med
själsläkaren uppträder, här i form av en musiker, Blaum, som ehuru
hållen för narr av denna världen, likväl tycks sitta inne med en mild
Oxfordkristendom, med vars hjälp han lyckas påvisa för
skomakar-mästaren, hur dennes komplexvärld hänger ihop och hur han dömt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
