Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 27 aug. 1935 - Händelser och spörsmål - Tysklands återhämtning - Frankrikes deflation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsnml
461
är svårare att ånge. Antalet sysselsatta var 1929 något över 18.6 milj.
och i år 16.5 milj., alltså en minskning med över 2.1 milj. Samtidigt stod
arbetslösheten endast 600,000 över 1929. Redan här skulle man således
ha 1.5 milj. osynliga arbetslösa. Därtill kommer att bland de sysselsatta
inräknats många, som enligt tidigare terminologi icke haft arbete, såsom
arbetstjänsten, lanthjälpen ete. De utgjorde i år över en halv miljon.
Vidare ha många inkallats till militärtjänst och i koncentrationslägren,
befinna sig icke få. De äro givetvis heller icke inräknade bland de
arbetslösa men minska dessas antal. Förf. beräknar, art de osynligt arbetslösa
med bortseende från värnpliktiga o. dyl. uppgå till över 2.4 jmilj. Dtt
skulle kunna förklara, att konsumtionen ej ökar utan tvärtom sjunker.
Inom detaljhandeln påvisas en ökning med bort mot 5 <y0 sedan i fjol
under årets första tredjedel. Det gäller då efter priser räknat, men
priserna ha stigit och kvantitativt sett har detaljhandeln sjunkit, fastän antalet
sysselsatta arbetare stigit och arbetstiden är längre. Det kan knappast
innebära något annat än att reallönen sjunkit. Totala lönesumman
uppges under första kvartalet till 7,3 miljarder mot 6.1 miljarder i fjol. Det
innebär en ökning med 20 o/o men antalet löntagare har stigit med 28 o/0
och som även tjänstemännen äro inräknade och deras löner icke minskats,
bör det betyda, att arbetarens genomsnittliga inkomst reducerats. Den
genomsnittliga arbetslönen anges nu vara 21.30 mark i veckan före gjorda
avdrag för försäkring, skatter, arbetslöshetshjälp och diverse »frivilliga»
bidrag. Enbart de officiella avdragen lara reducera en tydligen väl
betald järnarbetares lön från 46.15 till 35.95 mark i vecican.
Därtill kommer, att levnadskostnaderna stigit. Livsmedlen hade i maj
stigit med 6.6 o/0 sedan samma månad 1933 och kläder med 11.4 o/o.
Den återhämtning, som åstadkommits, visas med siffror till väsentlig
del vara beroende på upprustningen (samt på vägbyggandet), ty de största
ökningarna komma på sådana industrigrenar, som producera för denna.
Om på vilket sätt statens utlägg bekostats har mycket stridits. De
tyska officiella siffrorna ge ringa ledning för bedömande. Så räknas
t. ex. vissa slags korttidsskulder icke som skuld, ty den är avsedd att
täckas med de allra närmaste årens inkomster. Förf. anser, art
riksbanken ganska snart blir ställd inför valet att antingen kräva en reducering
av utgifterna eller ock att slå in på inflationens väg, vilket skulle ytter-’
ligare belasta den tyske arbetaren.
Att det ligger något i det av förf. förda resonemanget torde visas
bl. a. därav att man på tyskt håll sökt bestrida riktigheten av hans
beräkningar. Han har emellertid senare mera i detalj visat hur han kommit
fram till sina siffror och vidhåller sina uppgifter.
Frankrikes Genom en serie dekret i juli månad åstadkoms formell
ba-deflation. lans i ^en franska budgeten. Besparingar gjordes för
omkring 7 miljarder francs och budgeten kom då att sluta
på ungefär 41 miljarder. Det undgicks då icke art även röra vid
räntekostnaderna för statsskulden, ty dessa uppta bort mot hälften av hela;
budgeten, I övrigt reducerades även löner och pensioner med 10 <y0.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
