Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 28 okt. 1935 - Herbert Tingsten: Begreppet »socialism» i nationalsocialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genomtänkta skrifter av denna kategori kunna nämnas Schinkels
"Preussischer Sozialismus", Hubers "Die Gestalt des deutschen
Sozialismus" och Braeutigams "Wirtschaftssystem des
Nationalsozialismus". Här krävas bland annat olika planhushållningsåtgärder,
socialisering av bankerna och en del industrier — såsom gruv-,
järn- och byggnadsindustrierna — förstatligande av utrikeshandeln.
Då Röhm i januari 1934 publicerade en socialistisk appell i
Nationalsozialistische Monatshefte, kunde hans mening knappast missförstås;
han syftade icke blott till en frasernas socialism. "Adolf Hitlers
bruna soldater bekänna sig med stolthet till den nationella
revolutionen. Ty denna är en väsentlig del av deras revolutionära syfte —
men blott en del. Deras syfte är den nationella och socialistiska
revolutionen. Det var icke för en halvhet, som nära 400 S. A. och
S. S.-män gingo i döden. Röd lyste stormfanan i kampen — i
blodets, i socialismens, i revolutionens röda färg. Strid var deras väg,
den nationalsocialistiska revolutionen deras mål. Detta mål är ännu
ej uppnått. Och intill äntligen den slutgiltiga segern vinnes, då det
nationella och det socialistiska syftets enhet fulländas, skola S. A.
och S. S. marschera vidare, angripa och — om det så måste vara —
dö för hakkorsets idé."
Dessa röster äro nu förstummade. Ordet socialism är mera
populärt än kanske någonsin förut, men det har helt förlorat sin tidigare
mening. Det kan och får enligt den officiella läran beteckna
åtskilliga olika ting — blott icke en socialistisk reform av
produktionsordningen, icke socialism.
De betydelser, som de nationalsocialistiska ideologerna för
närvarande inlägga i begreppet socialism, kunna ledas tillbaka till många
tidigare politiska och vetenskapliga riktningar. Man erinrar sig de
på 1840-talet uppträdande "tyska socialister", som gått till
eftervärlden tack vare Marx’ och Engels’ ironiska kritik, och de "sociala"
partier, vilka i olika länder, främst i Tyskland, sökt profitera av
socialismbegreppets prestige. Här skola vi endast dröja vid några
utanför naziströrelsen ståede moderna författare, som genom sina
definitioner av ordet socialism utövat ett påtagligt inflytande på den
nationalsocialistiska ideologin.
Första rummet tillkommer utan tvivel Spengler. Skillnaderna
mellan Spenglers lära och den officiella nazismen äro visserligen
betydande, och Spenglers sista bok, "Jahre der Entscheidung", har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
