Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 11 jan. 1936 - Bonow, Mauritz: Jordbrukspolitikens aktuella problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Mauritz Bonozv
"75 % av 1925—29 års prisnivå för jordbruksprodukterna" har
dessutom medfört fördelen att statsmakternas målsättning gjorts mer
konkret, mer lättbegriplig för en större allmänhet, än om någon mer
vag allmän formulering av stödpolitikens syftemål hade använts.
Uppenbart är emellertid att denna i viss mån mekaniska siffermässiga
anslutning av stödpolitikens prisnormer till prisrelationerna under
åren 1925—29 har sina stora svagheter. Att statsmakterna äro väl
medvetna härom framgick ju ö. av regeringspropositionen och
utskottsutlåtandet häröver vid 1935 års riksdag, vid vilken också
åtskilliga justeringar i produktpriserna vidtogos och den allmänna
målsättningen för jordbrukspolitiken gavs en något ändrad
utformning.
De nyssberörda svagheterna betingas framför allt av de
ekonomiska faktorernas föränderlighet. Det räcker här med att påminna om
de relativt snabbt inträdande produktionskostnadsvariationerna inom
olika grenar av jordbruket (den — långt ifrån likformiga —
produktivitetsstegringen inom såväl den vegetabiliska som även den
animaliska jordbruksproduktionen), vidare om de med konjunkturerna
förbundna och om de mer strukturellt betonade ändringarna i
konsumtionen o. s. v. Det ligger i sakens natur, att nu ifrågavarande,
oavbrutet pågående förskjutningar redan under loppet av några få år kunna
vinna en sådan omfattning, att de nödvändiggöra en radikal
förändring av tidigare rådande produktprisrelationer. Redan mot
bakgrunden av ett sådant allmänt övervägande, som här skett, bör det
framstå som mindre sannolikt att t. ex. år 1935 samma relationer mellan
jordbrukets produktpriser som de under åren 1925—29 rådande skulle
garantera, vad vi här i brist på ett bättre uttryck angivit som "den
inbördes jämvikten" inom jordbruksproduktionen.
Hela problemet är sålunda mycket komplicerat, vilket även
erkännes av anmälaren: "Trots detta föreligga givetvis stora svårigheter
— det skall villigt erkännas — att så avväga prisrelationerna, att
man erhåller en anpassning efter konsumtionens och
produktionsbetingelsernas förändringar. Man frågar sig endast, om de på en
fri marknad bildade priserna fylla denna funktion bättre." Och
det heter vidare: "Frågan står väl därför öppen, om icke en
rationellt utformad, centralt dirigerad prispolitik, vägledd av
undersökningar av konsumtionens och produktionens utveckling, bättre
befrämjar den inbördes jämvikten i jordbruksproduktionen."
Låt oss här stanna något inför frågan om vilka möjligheter —
såvitt nu kan bedömas — en dylik "centralt dirigerad prispolitik" kan
besitta i nu ifrågavarande hänseende.
1. Det är allmänt känt, att vår nuvarande jordbruksstatistik
bekajas av mycket avsevärda brister. Detta har även vitsordats av
anmälaren (jämför sid. 425). Dessa brister inskränka sig icke endast
till att innebära ofullständiga data om den kvantitativa sidan av
vårt svenska jordbruk, utan återfinnas även på sådana områden, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
