Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 11 jan. 1936 - Langlet, E.: Den jugoslaviska diktaturen avvecklas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den jugoslaviska diktaturen avvecklas
35
stort, synas utsikterna till framgång också vara goda; här har män
endast den Radikala Unionens konservatism som en verkligt
betydande motståndare och detta kan medföra, att med tiden ett
tvåpartisystem på klasskampsbasis kan komma att utveckla sig i dessa
områden. Mindre goda äro chanserna i övriga landsdelar: i Serbien
och Vojvodina —- slättlandet norr om Donau — är partisplittringen
och konkurrensen om valmännen så stark, att dessa
provinser erbjuda ett mycket hårdarbetat fält; i Makedonien kan man
nog endast räkna med gruvarbetarna i de nya storindustrier, som nu
börjat exploatera landets rika malmtillgångar, och proletariatet i
områdets huvudstad, Skoplje. Men det hårdaste motståndet möter i
Kroatien genom den moraliska terror som här utövas på hela
befolkningen av det kroatiska bondepartiet, som anser sig ha rätt till
något slags monopol på ali opposition i de romersk-katolska
landsdelarna och med prästerskapets hjälp drivit den in på sin smalspåriga
linje. Att arbetarpartiet måste komma i motsättning till detta är
klart och det har särskilt starkt kommit till uttryck i Dalmatien, där
den nygrundade välskötta och aktiva arbetartidningen vunnit stor
spridning bland kustbefolkningen, som visar tendenser att övergå från
kroatiska bondepartiet till socialdemokraterna.
Att dessa äro fria från den småborgerliga, traditionsbundna och
av kyrklig rivalitet uppammade regionalismen, som alltsedan rikets
grundande förpestat dess politiska liv, är givet: på en nyligen
avhållen arbetarkongress i Sarajevo förklarades helt frankt, att för
arbetarna existerar icke någon kroatisk fråga — endast ett för hela
landets arbetarklass gemensamt klassintresse.
Så företer Jugoslaviens pånyttfödda parlamentariska och
partipolitiska liv just nu en bild av söndring och splittring, av stridiga viljor
som dra åt olika håll, av tveksamhet och osäkerhet om program och
idéer. Det saknas framför allt den stora ledande och enande
personligheten, som skulle kunna sammanfatta allt detta sjudande politiska
liv och intresse och leda dess latenta krafter i en bestämd riktning
för att nå klara och fastställda mål. Om arbetarklassen skulle ur
sina led kunna frambringa en sådan personlighet, så vore dess
framgång given.
Demokratin är ännu icke fullständig och obunden. Men man
behöver icke betvivla att den snart skall bli det, icke frukta ett återfall
till diktaturregim. Vad inrikesministern Korosjets nyligen sade i ett
stort programmatiskt tal till sina egna valmän i hemstaden Ljubljana,
var alldeles säkert uppriktigt menat: "i det ögonblick när hos
befolkningen fullt lugn och full tillfredsställelse uppnåtts, när de politiska
lidelsernas häftiga vågor lagt sig, när vi kunna fastställa, att
aktningen för lag och myndigheter på goda grunder blivit obetingad och
absolut, då skola vi också öppna dörren på vid gavel för ali den frihet,
som folket förtjänar, som tillkommer det och som det av allt sitt
hjärta önskar."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
