- Project Runeberg -  Tiden / Tjugoåttonde årgången. 1936 /
292

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1 juni 1936 - Helge, Nils: Betfolk och bönder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

292

Nils Helge

motsatta. Men det tycks åtminstone visa sig en tendens, i varje fall
på den s. k. slätten, till bättring vad beträffar den mänskliga
behandlingen av betfolket och då har betodlaren icke ringaste svårighet att
få folk.

Vårbehandlingen av betorna betalas som regel med 55 kr. per
tunnland. Men här måste inskjutas en parentes — detta pris betalas
blott i det fall betfältet måste behandlas fyra gånger, d. v. s. lukning,
gallring och två gånger häckning. Då betfältet behandlas med
luk-järnet, kan man hinna med ett halvt tunnland, om man börjar kl.
4 f. m. och slutar kl. 19 eller 20. Vid gallringen, som sker för hand,
åtgår tre gånger så lång tid, och då måste man hasa sig fram över
åkern på knäna. Anser bonden sig kunna utesluta den ena
gallringen, har han rätt draga av 8 kr. per tunnland. Visserligen kommer
något av detta avdrag igen på hösten, beroende på procentuell
beräkning pr antal och famn. Hur som helst så kan en vid arbetet van
kvinna — männen komma långt efter, då det gäller vårarbetet med
betorna, det fattas dem fingerfärdighet och envishet — med en
arbetsdag, som ligger mellan kl. 5 och 20 med kortast möjliga
rastepauser för kaffe och mat, nå en dagsinkomst på 3:90 à 4: — kr.
Detta gäller betfolket på "slätten", där betodlaren även i sin oginaste
skepnad är ett pinnhål mera tillmötesgående än betodlaren i
Kristianstads län, där betfälten i regel äro ogräsrikare och där det sällan
förekommer, att betodlaren någonsin låter köra i betorna med
maskinellt redskap. Och i skogslänet når en betlukare på våren icke
över en dagsinkomst på 3: 50. I båda länen är en arbetstid om minst
13 à 14 timmar per dag att räkna med.

Stanna vi ännu ett slag vid skriet från betfälten, då vildgässen ge
sig av och dimman ryker som ett hav i storm över slätten, så kan en
duktig karl med okuvlig energi komma upp i en dagsinkomst på
mellan 10 och 13 kr., men detta beror då på ett par samverkande
omständigheter, jordens löshet och vädrets gudar. En kvinna kan
under hösten i bästa fall pressa sin dagsförtjänst till 8 à 9 kr., men då
är hon också så utarbetad, att hon är som ett dödskört djur.

Skriet från betfälten är som synes ett komplicerat skri. Det är av
ödets egen lag sammankopplat med oginhet och avundsjuka, pösighet
och omänsklig behandling från betodlarens sida. Det är också
olösligt bundet vid folkförskjutningen från landsbygden, vilken i sin tur
är en följd av usla bostäder, stieaktiga levnadsvillkor, omänskligt
lång och hårcl arbetstid, förankrat i de många tusen bittra försakel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:18:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1936/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free