Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10, 10 okt. 1936 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
486
In- och utrikes
gon annan har icke någon chans, även om det förekommer både en
socialdemokratisk, en kommunistisk och en kandidat för de olika
demagogiska rörelser, som de senare krisåren vuxit fram på skilda håll
i Amerika.
Det är vid ett amerikanskt presidentval till mycket stor del
kandidaternas personer som äro avgörande tillika med partiernas
valapparater. Programmen och principerna ha ofta mindre att säga till om.
Det finns ibland inte stor skillnad mellan dem; en demokrat kan
vara konservativ enligt vår mening och en republikan kan vara radikal
— och motsatsen kan lika gärna vara fallet. Partierna äro
valorganisationer och föga annat. Striden mellan konservatism och
reformvilja står inom partierna icke så mycket emellan dem.
I år kan det dock sägas, att även problemen spela en roll men först
och främst dock även nu personligheterna. Problemen eller kanske
rättare problemet är: har den "nya given" haft någon betydelse för
återhämtningen, ha somliga blivit lidande av dess verkningar och
skall landet fortsätta efter samma linjer? Återhämtningen kan icke
förnekas, därtill är den alltför påtaglig nu. Produktionen ligger 25
proc. över fjolårets nivå och 50 proc. högre än den var för två år
sedan. Den visar tendens att ytterligare stegras och framför allt
kan man notera en betydande ökning i byggnadsverksamheten, som
visserligen legat praktiskt taget helt nere under krisens värsta skede.
Når den upp till någorlunda normal storlek eller därutöver måste det
få en stor betydelse för den kommande utvecklingen.
Arbetslösheten har minskats även om den alltjämt är mycket stor.
Men frågan är om denna förbättring kommit av sig själv, av det
fria näringslivets egen inneboende förmåga att övervinna en
depression eller om de statliga åtgärderna varit den drivande kraften.
Sanningen ligger väl som vanligt någonstans mitt emellan. Det vore
ju underligt i Amerika såväl som annorstädes, om åtgärder vidtagna
av samhället, skulle ha en annan inverkan än samma åtgärder
vidtagna av enskilda. Sätter samhället i gång ett företag, som de
enskilda ej vilja eller ej förmå få i gång, då bör det bereda
arbetstillfällen och framkalla annan produktion, såvida det nödiga kapitalet
finnes tillgängligt. Arbetskraft behöver under arbetslöshetstider ej
saknas.
Det nödiga kapitalet har man i Amerika anskaffat genom
upplåning och det är till mycket stor del på just den punkten
republikanernas kritik sätter in. Statens finanser förstöras, säger man,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
