- Project Runeberg -  Tiden / Tjugoåttonde årgången. 1936 /
579

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12, 15 dec. 1936 - In- och utrikes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

In- och utrikes

579

denna. Gammal surdeg bör då vara undanskaffad och har man kunnat
samla i ladorna, så att det finns reserver att ta av, är detta säkert att
föredraga framför att uteslutande vara hänvisad till lånevägen.

DET KLAGAS VISSERLIGEN över att företagsamheten hålles
tillbaka av de höga skatterna. Det överskott, som återstår, sedan
skatten betalats, skulle vara för litet för att locka till ny
företagsamhet. Det gäller av naturliga skäl endast de förut mycket stora
inkomsterna, som genom progressionen drabbas hårdare. Man kan
emellertid fråga sig, om en sådan bevisföring håller. Kapitalet söker sig nog
nu som förr dit, där det kan få den största vinsten, och även om
riskerna vid ny företagsamhet visst böra balanseras av något större
vinstutsikter, ligga riskerna dock knappast däri att den direkta skatten
tar ett för djupt grepp som fastmera i de andra risker, varöver vi här
i vårt land föga äro herrar.

Alldeles bortsett därifrån har den erfarenhet, som vi dyrt samlat
under gången tid, knappast varit av den art, att man med förtroende
vill utlämna den ekonomiska utvecklingen åt det privata vinstintresset
hos de stora kapitalisterna. De ha icke visat sig sätta allmänt väl i
främsta rummet och skulle de ekonomiska framstegen överlåtas på
de redan förut mycket stora inkomsttagarna, är det fara värt, att
det surt finge betalas inom en snar framtid, ja man behöver
knap-nast tveka att ställa frågan om icke en långsammare men tryggare
utveckling vore att föredraga farmför en mera språngartad men
högeligen oviss. Vi tro att rätt många skulle välja det förra.

ATT EKONOMISK KONJUNKTUR och ett världsväldes
grundmurade konstitution kunde utsättas för skakningar av en
kärlekshistoria torde ganska få för några veckor sedan ha trott. Så nyckfull
är emellertid vår värld. Den fatala omständigheten, att Englands
kung förälskat sig i en amerikansk frånskild dam, kom aktiekurser
att falla, julhandeln att reduceras, den engelska valutan att visa vissa
svaghetstecken och utlöste ändlösa konstitutionella diskussioner både
inom och kanske än mera utom England. Och när det hela är över
tycks det också nästan glömt.

Även en kung borde få ha ett privatliv är förmodligen den första
reflexion en vanlig privatmänniska gör. leke minst i England, där
kungliga giftermål nedanför tronen icke äro uppseendeväckande.
Men om Englands kung gifter sig, blir hans hustru också drottning.
Det sägs, att kung Edvard varit övertygad om att engelska folket icke
gärna ville ha en två gånger frånskild amerikanska till sin drottning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:18:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1936/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free