Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 10 febr. 1937 - Gårdlund, Torsten: Befolkningsfrågan i dagens politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Befolkningsfrågan i dagens politik 85
sammanfalla med samhällsintresset, vilket i huvudsak antages vara att
befolkningen ej dör ut. Detta synes vara innebörden i
kommissionens harmoniföreställning, vilken är en föreställning om en skapad
harmoni. Av teoretiska skäl är emellertid tanken på ett
samhällsintresse liika problematisk i befo’lkningsfrågan som i alla andra
samhällsfrågor, när man kommer till de konkreta politiska problemen. Av
politiskt-institutionella skäl kan vidare ideologin om en viss
befolkningsutveckling såsom ett samhällets önskemål knappast tilldraga sig
ett mera omfattande intresse i vår demokrati. Detta är huvudlinjen
i nedanstående reflexioner.
Vid en granskning av ovanstående allmänna tankegång bör dock
förutskickas, att innebörden i begreppet "befolkningspolitik" i de
senare årens debatt icke varit entydig.
Dels har man därmed avsett sådana sociala reformer, vilkas syfte
varit att skapa en viss befolkningsutveckling: olika socialpolitiska
åtgärder ha motiverats med att de bromsa den starka nedgången i
fruktsamheten. Denna nedgång har ansetts vara olycklig —
länge utan närmare motivering eller med rent känslomässiga motiv.
Först i professorerna Myrdals och Wicksells bilagor (1 och 8) till
sexualbetänkandet ha de ekonomiska och sociala konsekvenserna av
en stark folkminskning utförligare analyserats. Denna analys är dock
ej utförd till att gälla det politiska intressefältet.
Dels har man emellertid såsom "befolkningspolitik" även
betecknat sådana åtgärder som på grund av social nöd eller undernormala
levnadsstandardsförhållanden i och för sig ansetts motiverade. Blott
i andra hand har man därvid såsom motiv anfört dessa åtgärders
verkan på befolkningsutvecklingen.
Här må nu starkt understrykas, att, även om man kan uppvisa att
den principiella uppfattningen av befolkningspolitiken såsom en
samhällets direkta strävan efter en viss befolkningsutveckling är
synnerligen diskutabel, samt även om man kan ifrågasätta om en sådan politik
kommer att ge betydande resultat, så utgör detta intet argument mot
en befolkningspolitik i den andra meningen, alltså en profylaktisk
socialpolitik inom befolkningsfrågans ram, sådan som den i vårt land
aktuella. Genom de undersökningar, som utförts av G. Myrdal, S.
Wicksell, R. Sterner, S. Bouvin och flera andra forskare, har med
all tydlighet visats, att just de familjer, som äga stora barnkullar, ha
relativt hårdare ekonomiska villkor än de barnfattiga familjerna. Re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
