Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 10 febr. 1937 - Åström, O.: Den tyska kyrkans läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den tyska kyrkans läge 117
tiv inställning till livet över huvud. Fordom prövades statens värde
av dess förmåga att gagna konfessionerna, nu prövas
konfessionerna av deras förmåga att gagna staten, uttalade Rosenberg vid ett
möte i Berlinuniversitetets aula i våras. Det härvidlag mest
intressanta är dock att se hur stark protestantismens ande, särskilt dess
kampställning mot Rom, ännu verkar i Rosenbergs Mythus eller i
rasforskaren Giinthers arbeten. Nationalsocialistiska präster
framhålla med stolthet partiets starka ställning i evangeliska bygder, som
Thiiringen, Sohleswig-Holstein och Pommern. Och som nazismen
är starkt historiserande, betraktar den med vördnad alla minnen från
domernas eller Luthers tid, liksom Hitler sänker sin fana inför
prästerskapets insats i världskriget. Det historiska Tyskland, Fredrik
II :s och Bismarcks land, får så litet som möjligt utplånas. Men
detta konkreta betraktelsesätt, som synes mig vara det mest betecknande
för den tyska nationalsocialismen, leder till radikalare tendenser än
så. Man avsvär jer sig i det sociala livet åtminstone teoretiskt
liberalismens abstrakta sätt att betrakta arbetet som en vara och ser i
stället till den konkreta människan i olika situationer. Motiveringen
är givetvis folkets intresse och folket är inte längre för nazismen det
"liberala folket", d. v. s. det demokratiska skiktet i motsats till en
absolutistisk högsta makt, utan hela massan av de människor som på
ett eller annat sätt söker sin näring ur Tysklands jord.
Folkstammens vitalitet är det högsta värdet som tillåter vilka radikala
ingrepp som helst i syfte att bevara också enstaka gruppers livskraft.
Det är icke längre den andliga kulturen enbart som anses
karakterisera folksjälen, viktigare är fastmer arbets- och produktionslivet i
alla dess förgreningar. Bonden är typfiguren, hans mödosamma strid
med jordens tröga krafter blir bilden för folkets geografiskt
bestämda livsnödvändigheter. Det är klart, att hela åskådningen har stått
under intensiv påverkan av socialismens metod att sätta det konkreta
arbetet i högsätet, om än nationalsocialismen icke som t. ex.
marxismen laborerar med någon sträng särskillnad mellan andligt och
materiellt — utan fastmer ser de skilda elementen i sammanhang.
Anmärkas bör att allt vad ovan sagts givetvis avser den officiella och
idealiserande teorin, de praktiska resultaten behandlas icke här.
Att nu avgöra om i och för sig någon motsats består mellan
nationalsocialismens teoretiska program, sådant det här tolkas, och
kristendomen, är icke vidare lätt. Uppenbart är dock att detta program
dels ligger bakom de ständiga försöken att åstadkomma en artegen
kristendom och därmed givetvis strypa dess allmängiltighet, dels och
vad som är ännu värre, kan motivera nästan vilka politiska ingrepp
som helst i kyrkans liv. Likaväl som nationalsocialismen enligt sin
allmänna uppfattning kan förklara att den icke vill förorätta någon
som helst annan nation, likaväl kan den anse sig ha rätt till vilket
övervåld som helst i fråga om de internationella rättsförhållandena.
Det ligger i den totala statens väsen att den just i enlighet med sin
konkreta metod anser sig ha rätt att behandla varje företeelse i män-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
