Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 10 febr. 1937 - Händelser och spörsmål - Rysslands budget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål 126
Minskningen drabbar alltså den tuinga industrin och detta även om
mm lägger till det som faller på det nyinrättade kommissariatet för
försvarsindustrin. Om detta helt balanseras av de omtalade vinsterna,
eller om en viss förskjutning skett mot konsumtioinsindustrierna,
framgår icke klart av budgetredoigörelsen. Det vore i och för sig inte
orimligt, om så småningom en större del av natioinaliinkomsten
användes för konsumtionsändamål, vilket ju dock bör vara de gjorda
investeringarnas slutliga syfte.
De övriga posterna avseende näringslivet visa endast smärre
förändringar frari fjolåret.
Utgifterna för sociala och kulturella åtgärder belöpte sig förra året
till 21.3 miljarder och äro för året upptagna till 26.6 miljarder. Av
dessa ,gå direkt till ändamålen 10.9 miljarder, medan 15.7 anvisas till de
lokala budgeterna. Större delen avsier undervisiiiiingen, som tar 18.3
miljarder totalt. Till hälsovården gå 7.5 miljarder, vartill synes vara
att lägga någon miljard, som kommer från socialförsäkringein.
Den tredje stora posten på utgiftssidan är den som gäller försvaret.
Den uppgick i fjol till 14.8 miljarder men har i år stigit till 20.1
miljarder. Det är en något tsnabbare växt än för budgeten i sin helhet,
och försvarsutgifterna ta alltså nu procentuiellt sett mera, 20.5 o/o mot
19 o/o förra året. Strängt taget böra väl här också de belopp, som gå
till försvarsindustrin, medräknas. Man får då i rubel 22.4 miljarder
och ungefär 23 o/o av budgetens hela utgiftssumma. En del av denna
ökning är emellertid nominell, ty vad som nu skall gå till
försvarsindustrin, fanns åtminstone delvis även i förra budgeten fast under andra
rubriker. Vidare avsågo fjolårets utgifter icke helt år, ty armén
utökades under året, men i år gälla de helt år. Utgiftsökningen i år
säges bero främst på förbättrad teknisk utrustning, uppläggande av
större förråd, byggande av magasin och kaserner samt på utökade
anr-slag för soldaternas uindervisning. I varje fall är det uppenbart, aitt
de militära utgifterna avsevärt tynga det ryska folkhushållet.
Budgeten slutar som sagt på 98.1 miljarder med ett beräknat
överskott om ungefär en miljard. Fjolårets säges ha gått väl ihop, i
det visserligen utgifterna något överstego de beräknade, mein detta var
i ännu högre grad fallet med inkomsterna, så att ett överskott då
uppstått om 1.7 miljarder. F. ö. är summan 98.1 egentligen icke den
definitiva och slutliga, ty en del summor passera icke den federala
budgeten utan endast delrepublikernas. Desisa uppgå sammanlagt till
något över 6 miljarder och det skulle då för hela unionen göra omkring
104 miljarder i inkomster.
Hos oss speglar förvisso icke alla gånger en svällande statsbudget
ett i utveckling statt näringsliv. Tvärtom är det ju ofta så, att en
ekonomisk kris föranleder ökade statsutgifter med därav följande tvång
att skaffa större inkomster. Om däremot skattesatserna äro oförändrade
och övriga inkomster inflyta efter samma normer, bör ju även hos oss
en ökad inkomstström visa ökade inkomster hos skattedragarna. Då
det nu sägs, att de ryska skattesatserna äro oförändrade och dock ge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
