Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 4 mars 1937 - Hilbert, Erik: Ungdom och arbetslöshet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ungdom och arbetslöshet 163
år och inte besitter mer än bråkdelen av de kunskaper, som den
skolutbildade besitter. Sådan är tiden, om vi gillar det eller inte.
Genom en mängd omständigheter uppstår arbetslösheten. Man kan
säga att en av dem och kanske indirekt den viktigaste är den, att
utvecklingen går hän mot att ersätta den mänskliga muskelenergin
med den säkrare och ofantligt kraftigare maskinella energin. Så
länge produktionsmedlen är till för att skaffa privata rikedomar,
måste det därför uppstå arbetslöshet. Men själva utvecklingen
kommer att framtvinga en annan ordning, ty så småningom behövs det
bara ett försvinnande fåtal maskinpassare. Nåden att få arbeta
kommer att bli en ’’passningsplikt". Och den tekniska utvecklingen kan
ingen förhindra. Den kan fördröjas, men vi vet att motstånd ökas
vid tryck — i stället för en jämn utvecklingsprocess blir det en
språngvis. Ja, man bör inte säga "blir", ty det är så; allt går i
vågor; reaktionen mot en sak gör att dess expansionsenergi upplagras
tills den spränger motståndet och breder ut sig. Då mister den sin
expansionsenergi och en ny reaktion uppstår automatiskt, och så går
det upp och ner; ständiga jämviktsstörningar.
Offer för denna tendens att utbyta människan med maskinen har
i första hand blivit de gamle och de yngre och de intellektuella. Det
kan inte vara på annat sätt. Därför får vi nog i framtiden räkna
med en ganska ansenlig mängd sådana offer, för så vitt inga extra
åtgärder kommer till stånd. Att många unga människor går i en
sorts halv-arbetslöshet, betyder inte att de släpar sig uthungrade fram
på gatorna. Det ekonomiska är kanske rent av en andrahandssak. Ty
familjen är åtminstone de första åren solidarisk, så maten och sängen
är säkrade. Och klädkulturen brukar den arbetslöse också kunna
hålla högt ganska länge. Dels är slitaget mindre, dels kan man i vår
tid lätt komma över båda billiga och skapliga kläder. Nutida
familjer kännetecknas därav att dess medlemmar visar tendens till att
vara i förvärvsarbete i största möjliga utsträckning. Nutida familjer
är överhuvud taget inga familjer i den gamla bemärkelsen.
Familjesystemet var en form av arbetsfördelning som var naturlig under
feodala tillstånd. Men både nutida s. k. överklassfamiljer som
arbetarfamiljer är parodier på familj och i verkligheten någon slags
kooperativt pensionat. Alla medlemmarna arbetar och de, som
eventuellt är arbetslösa, har så att säga kredit. Om man då räknar med
att tre eller fyra medlemmar i pensionatet-familjen varje vecka
kommer hem med varsin avlöning, så blir den samlade inkomsten så stor,
att den lätt kan föda en arbetslös bror. Nej, det är mera de psyko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
